Dagens förmiddag

Vi var på öppna förskolan på förmiddagen, han är ju frisk nu. Ture älskar det där stället och vill inte gå hem när klockan är tolv. Då är han så trött att han knappt orkar äta men det måste han ju så klart göra innan det är dags för lunchvila. Sen husbehovssovs det och sen äter vi igen och sen busar vi ända till det är dags att äta och sen myser vi och sen äter vi välling och sen sover en av oss igen. Ganska snabbt är sedan klockan åtta på morgonen och dagen börjar om. Han är lite som en klocka den här pojken. Vi har börjat prata om dagis, trots att det är lite jobbigt för mig och trots att det kanske är lite tidigare än jag skulle önska. Ture är nog mer redo än jag, han kommer fixa det bra. Min rygg behöver en chans att komma igen och bli bättre och som det ser ut nu, med allt detta underbara turebus, så får den aldrig en ärlig chans. Så som sagt, dagis finns på kartan. (Jag vet att det heter förskolan, har inte vant mig än bara).

Ture passar på att krypa upp hos Marie-Louise innan de andra barnen kommer.

Söta Nas fyller ett år i morgon.

Varbordulillaråttan-hatten.

Dagens ordspråk

Dagens ordspråk:

"Lyssnar man bara tillräckligt noga kan man höra ett tåg till slut. Eller en indian."

Dagens snabba

Vi har haft det så himla mysigt, och än är det inte slut för i morgon hinner vi med lite pulkaåkning innan min mamma åker hem till Småland igen. Men jag berättar mer i morgon i stället för nu ska jag sova.

Tant Dottie och tokiga Ture

Dagens mormor

Tures mormor är här och lyckan är stor. Helt plötsligt har Ture börjat pussas. Ett himla pussande har det varit. Pussarna är lite snoriga men det gör så klart inget, han är glad och då är vi glada. Annars i dag så tycks han har tagit något slags utvecklingssteg för han är sig inte riktigt lik. Det är som om han har blivit äldre, klokare och roligare under natten. Han blir fortfarande rasande arg och ledsen när saker går emot honom, men det är visst som det ska vara. 

Nu när mamma är här ska vi som vanligt hinna med en massa. I morgon blir det Ikea och sen middag hos Tures farmor och farfar, och på lördag ska vi hälsa på moster Dottie, alltså min mormors syster och efter det ska vi träffa Sefors på stan. Sen måste vi nog vila lite tror jag. 

Japp, om Ture själv får välja.

Dagens vitamin

Hos doktorn förra vecka fick jag veta att jag lider av svår d-vitaminbrist. Är du inte trött frågande han, och det är jag ju så klart, men på den inledande lilla informationsträffen jag var på hos honom så fick jag veta att trötthet, muskelinflammationer och andra smärtkällor är vanliga vid långvarig värk. Därför hade jag alltså inte tänkt mer på det. (Och kanske för att jag har ett litet busfrö här hemma som håller mig sysselsatt så klart.) Men det där med vitaminbristen förvånade mig ändå inte, att jag ogillar solen är ingen hemlighet. Normalt samlar vi ju på oss och lagrar d-vitaminerna under sommarhalvåret och sen ska plockar vi av reserverna resten av året. Kanske fyller vi också på med fisk och ägg. Jag har också fått lära mig att d-vitaminbrist kan vara en bidragande orsak till just värk och inflammationer. Nu kom jag på också att jag glömt berätta för honom att jag ibland har vitamin b-12brist, och detta för att jag saknar nåt enzym i magen som gör att jag inte tar upp just den vitaminen från det jag äter. Tänk om det är samma sak med d-vitaminen? Märkligt det där.

För att få upp mina värden så ska jag i alla fall ta samma droppar som Ture, fast många fler så klart. Och resa till solen sa doktorn. Borde förresten inte försäkringskassan betala en sån resa? Tanken på en resa finns och skulle vara välbehövlig för hela familjen. Kreta kanske, jag älskar Kreta. Fast i dagens DN annonserade de om den här resan som jag såååå gärna skulle vilja göra. Ganska dyr så klart och kanske inte så kul för hela familjen men oj så härlig ändå. 

Dagens Lika som bär, typ

Ture har tittat på den här boken om Lennon flera gånger i kväll och sagt "pappa", "pappa". Konstigt, jag har aldrig tänk på den tidigare, men han har rätt, de är ganska lika.

Dagens miss

Mick heter en av mina vänner som jag tyvärr mer eller mindre har tappat kontakten med. Vi umgicks mycket under mina "hänga-på-irländska-pubar-år", innan jag träffade Jakob och under våra första år tillsammans. Det som var så bra med honom var att han alltid fanns på puben, först på Loftet när det fanns och sen på Foggy när vi flyttade över dit. I dag ser jag inga fördelar med att mina vänner spenderar all ledig tid med en öl i handen, men som sagt - på den tiden var det bra. Då fanns det alltid något att göra när jag hade tråkigt, han fanns ju alltid där, ofta med flera trevliga vänner. Det är faktiskt Mick jag tackar för att jag i dag har min Anna, det var han som presenterade oss för varandra. =) 

För flera år sedan flyttade sen Mick till Tjeckien och vi tappade så gott som kontakten med varandra. Han hade inga direkta ärenden i Stockholm och jag tog mig aldrig tid att hälsa på honom. Vi är så klart vänner på facebook och säger hej och grattis på födelsedagar och st Patricks day och så där, but thats it. Men så nu när vi åkte till Dublin så tänkte jag av någon anledning på honom en hel del. Han kommer från Irland så det är ju inte så konstigt kanske men ändå... det var något. Jag var flera gånger på väg att skicka ett mess till honom och kolla om han kanske, mot förmodan, möjligtvis, hade vägarna förbi Dublin samtidigt som vi skulle vara där. Men det blev inte, det kändes inte troligt. Men så i dag föll det sig att vi började chatta på facebook, och döm om min förvåning när han berättade att han och hans flickvän numer bor i Dublin. Arrrgh, jag blev så himla ledsen att jag inte följde min första känsla att höra av mig till honom. Det hade varit så otroligt kul för Anna och mig att träffa dem. Och för Erica och Carina också så klart, även de känner honom från våra pubhängardagar. Nåja. 

Här firar vi st Patricks day. 

Dagens tips

Ni läser väl fotbollsfruns (Malin Wollin) blogg? Så hysteriskt rolig. Som här!

Dagens fundering

Ibland känner jag att den här bloggen borde bli lite mer som förut. Lite roligare, kaxigare, lite mer aktuell. Inte bara Ture, Ture, Ture hela tiden. Även om jag vet att ni som just nu återvänder dagligen kanske gör det för att ni tycker att min son är just så himla rolig, kaxig och aktuell. Om ni förstår vad jag menar.

Jag ska fundera på saken.

Dagens biljetter

I fredags släpptes biljetterna till Ryan Adams nästa spelning i Sverige. I maj, då kommer han. OMG! Jag bara kastade mig över ticnet och pang så blev det som det blev.  Jag har ju sett honom förut så klart men det var ett tag sedan. Kanske är det första gången jag ser honom lycklig? Han verkar gladare nu, inte som förr när han kunde bli så där otroligt arg på scen. Eller när han verkade manisk och spelade hela natten. Om jag har förstått det rätt så är han alltså gladare nu. Att vara glad kan bara göra saker bättre, det är jag övertygad om. Thank you Mandy Moore!

Dagens sjukis

Ture hälsar och tackar för alla grattisrop! En extra kram till storkusin Samuel i Italien som visst varit sjuk. Nu är det Ture som är sjuk, förkyld och så där. Han är röd om kinder och näsa och snoret rinner, ja ni vet. I natt sov han dåligt och jag blev lite orolig för jag hörde att han hade ont i halsen när han svalde. I dag har han lekt och busat med Jakob medan jag har jobbat. Som jag har längtat hem till de där kramarna. Direkt när jag kom hem backade han upp i mitt knä och gjorde sig beredd för fotografering. Man ser att han inte är så pigg... jag hoppas att natten blir bättre för honom, ja för oss alla faktiskt.

Dagens födelsedagar

I morgon skulle min älskade lilla mormor Brita ha fyllt 90 år. Jag vet inte om det är för att jag själv precis har fyllt år eller för att det nyligen har varit jul och nyår - men jag har tänkt på henne väldigt mycket den senaste månaden. Jag tänker på hur sorgligt det är att hon inte är hos oss längre, att Ture aldrig får lära känna henne och att det aldrig kommer att finnas en bild på oss alla tillsammans. Fina lilla Brita.

Men morgondagen är inte bara tung och jobbig. Det är även då vi firar att Ture blir ett och ett halvt år. Hurra för det lilla loppan, världens härligaste lilla storpojke!

Och så skickar vi så klart en grattiskram till lillkusin Emil som blir ett halvt år i morgon. Grattis Emil!

Dagens vänskap

Marie-Louise på öppna förskolan är alltid supergullig mot Ture och mig. Om hon ser att jag har ont i ryggen så hjälper hon oss lite extra. I dag visade Ture sin uppskattning genom att backa upp i hennes knä för första gången. 

Dagens lilla julafton

Ture har det lite kämpigt nu. Kanske 18-månadersfasoner? Arg när allt inte går hans väg, arg och ledsen.  Det känns som något slags utvecklingssprång, som förstärks av att han just nu har en pojkbandsfrisyr. Söt är han så klart i alla fall, söt som socker. Han vill inte ha välling heller, är han en stor pojke då?

Mest är han i alla fall glad och när vi tittar på "I drömmarnas trädgård" tillsammans i sängen sitter han på mitt bröst och åker upp och ner när jag andas.

Han behöver mutas lite och jag kelar med honom så mycket jag kan. I kväll när pappa Jakob repade busade vi till det och öppnade en av de där klapparna som inte blev öppnade i julas.

Dagens grattis!

Free digital greeting created with Smilebox

Dagens kollage

Dagens shopping

Tures grejer. T-shrits, tröjor, en jacka, byxor, skor, flera pyjamaser och så lite leksaker, böcker och småprylar. Det var rea så grejerna på den andra bilden kostade 160 kronor tillsammans, de fyra tröjorna på bild tre kostade 60 kronor tillsammans och de söta skorna kostade 30 kronor. Rea på rea på rea. Galet, jag har svart bälte i shopping =)

Dagens resa

Jag har haft så fantastiskt trevligt i Dublin. Vi fyra tjejer vet att roa oss. Egentligen är det enkelt att berätta vad vi gjort - vi har shoppat. Shoppat shoppat shoppat. Och så ätit, druckit och promenerat. Nio gånger av tio valde vi att äta irländskt, vilket innebär pubmat och irish breakfast. Det är fett och det är pommes till allt och det är framför allt gott. På lördagkvällen valde vi dock att höra oss för lite och hamnade därför på en italiensk restaurang. Himmelskt gott. Den där middagen, en trerätters som växte och blev fyrarätters, var Annas och min present från de andra två. Prosecco, bruschetta, mer prosecco, carbonara, glass och sen tiramisu med brinnande ljus och så limoncello på de. Tårtan och likören bjöd stället så, liksom en nedsläckt restaurang och skönsång för att fira födelsedagsbarnen. Shoppingen var bra, rea och allt. Jag handlade mest till Ture så klart och så en massa tischor till Jakob och en del saker till mig själv. Jag köpte en jättesöt väska som jag kan visa sen. Tures grejer kommer i ett separat inlägg. 

Jag med en leprechaun.

Dagens frisyr

Ibland måste man våga lite.

Dagens Pyssel

Jag är hemma och jag är superupptagen med BVC-besök, läkarbesök och uppackning av väskor. I kväll berättar jag mer om resan. Tjip.

Skickat från min iPhone

Dagens dubliners

Så himla trevligt. Fast jag saknar så klart loppan och hans far.

Dagens framkomst

Vi är här nu.

Dagens resa

Jag kan inte räkna på fingrarna hur många gånger jag har varit i Dublin. Jag älskar den där stan. Ungefär på samma sätt som jag älskar London. Anna är precis som jag anglofil, vi känner oss liksom hemma därborta. När Anna och jag var där sist hade vi så otroligt kul. Vi brukar säga att en av kvällarna är vår roligaste festkväll någonsin. Ever. Det är inte dåligt. Den här gången har vi med oss Erica och Carina också. Fyrdubbelt kul. 

Lite blandade bilder från Annas och mitt förra besök.

Dagens tack

Jag måste ju tacka för alla fina födelsedagshälsningar. Tack ni fina. Jag är rörd över alla, kommentarer, mess, mejl, facebookhälsningar och samtal. Tack tack tack.

Dagens maskiner

På Junibacken i går hade de ett slags hamsterhjul för barn. Det var avstängt för dagen men gav mig ändå lite att tänka på. I dag hade jag verkligen behövt det där hjulet. Ture har varit i gång precis hela tiden. Lekt, busat och haft sig. Jag har haft en massa att fixa med, men men, det är en halv dag i morgon också. Efter det åker jag till Dublin. Hurra för det =)

I alla fall, jag skulle sy upp en grej och plockade fram symaskinen. Ture blev som tokig, som en katt runt mynta. Han skulle upp på köksbordet där den stod, han stod på stolen brevid mig och ömsom slog, ömsom kramade maskinen. Han ville sitta i mitt knä och han skattade och kastade med saxar och nålar. Till slut gick det inte längre så jag fick sätta ner honom i hans säng de sista minuterna så jag kunde göra klart. Aldrig har jag sett honom så arg.

Nu kom jag på att jag inte behöver något hamsterhjul om det är något jag behöver fixa utan Tures inblandning. Jag behöver bara ställa symaskinen på golvet så blir han nöjd.

Dagens Junibacke

Födelsedagen är inte slut än men jag är redo att runda av. Vilken fin dag det blev, Junibacken är ju fantastiskt. Ture har så klart inte superkoll på alla Astrid Lindgrens figurer, men det spelar ingen roll. Det var teaterföreställning, sagotåg, gott att äta och en massa saker att titta på och leka med. Ture var i sitt esse så klart, om än lite trött eftersom han missade sin vanliga sovstund. Junibacken var förvånansvärt kul för oss vuxna också. Sagotåget gav en härlig nostalgitripp, faktiskt så pass att det tårades lite. Så vackert. Ture var så trött på slutet att han gick som i trans genom den stora stora bokhandeln. Han liksom rusade fram utan att se om ni förstår vad jag menar. Trist för honom för jag var på ett lysande humör och hade kunnat köpa en massa fina saker till honom bara för att han varit så duktig. Men men, Alfonsgosisar, böcker och prylar kommer han säkert att gråta efter många gånger i framtiden. Alfons är förresten en ny favorit. Han har några kläder med Alfons på, han kallar den lilla pojken för Alle. När Jakob härom dagen frågade Ture vem som heter Åberg i efternamn svarade han Alle mycket självklart. Sött. =) 

Lennart Hellsings Musikbussen hade blivit föreställning.

Ture lyssnade intresserat.

På snödrottningens tron. (Eller nåt)

Efteråt fick man leka på scen. Här leker vi i bussen.

Köttbullar till hela familjen. Och kakor.

Ture och födelsedagsmamman.

Dagens morgondag

Jag fyller jättemycket år i morgon. Fast egentligen är det ingen stor sak. Jag blev firad förra vecka, jag har redan fått min världsfina iPhone i present av Jakob, jag ska åka till Dublin med tjejerna och fira i helgen och mer än så kan man inte önska av en födelsedag. Fast trevligt ska vi så klart ha, hela lilla familjen ska ut på skoj. Av allt jag kan välja att göra just i morgon så blir det Junibacken, så klart för Tures skull. Vi har aldrig varit där så det blir extra kul. Jag berättar mer när vi varit där.

Dagens kväll

Världens bästa killar kom och hämtade mig efter jobbet i dag och vi åkte vidare till Heron för att äta stans godaste thai. Konstigt det där, att det är godare med en 89 kronors därute än en 200 kronors på stan. Eller så kanske det är jag som har blivit bekväm bara? Hur som helst, Ture gillar Heron. Det är fullt med folk, det finns en massa roliga saker att leka med och han får äta happy meal - perfekt.

Dagens - - -

Jobbar. Orkar. Inte. Blogga.

Dagens härliga

Om gårdagen var trist och tung så var dagens dag dess motsats. Ryggen är sig lik men jag trotsade det onda och lunchade med Jakob och italienarna i Sickla. Sen gick Samuel och jag på bio och såg Alvin och gänget 3. Det var en av hans julklappar från oss, bio med så mycket popcorn och godis som han kunde tänkas vilja ha. Det var min första Alvin-upplevelse och jag var glad och nöjd när vi mätta lämnade bion. När vi kom tillbaka till mina fina svärföräldrar var alla samlade. Det är inte så ofta alla är i Sverige samtidigt så vi måste passa på. Jag ljuger om jag säger att det som hände sen var en ren överraskning, men överraskad blev jag likväl. Jakob hade, med hjälp av de andra så klart, fixat med två tårtor och annat gott, jag fick vackra blommor och presenter och Birgitta höll tal och jag blev rörd och tårögd. Jag är så tacksam för allt som de gör för mig. Tack tack alla underbara människor.

Samuel efter bion.

Blommor och presenter.

Fantastiskt god cheesecake. 

(40 år kanske du tänker. Jorå, fast inte förrän nästa vecka)

Dagens trista

I dag är jag jätteledsen och besviken på min kropp. Den motarbetar mig, gör att jag känner mig handikappad och begränsad. Det är så klart inget nytt, i mellandagarna firade ondryggen och jag tre år tillsammans. Just nu önskar jag att det vore lite bättre. Nästa vecka fyller jag år och åker med Anna och de andra favorittjejerna till Dublin för att fira, då bara måste det vara bra. Jag misstänker att det kan vara en akut inflammation i någon muskel eller så som spökar extra mycket. Jag har inte jobbat eftersom jag är superspänd i kroppen, och ganska säker på att det hade slutat på akuten igen om jag inte hade lyssnat på min kropp för en gång skull.

Värmedynan under min rygg har jobbat hårt de senaste dagarna, den är det enda som får det att mildras något. Efter min fina telefon är värmedynan min käraste ägodel. Jag kanske rent av tar med den till Irland. Det var förresten mina irländska vänner som introducerade värmedynor för mig för sådär tio år sedan. Har man inte dyna i sängen där så vaknar man med blåskatarr, lunginflammation och frostskador. Så det så.