Att jag är tokig i Woody Allen sedan länge länge är ingen hemlighet. I dag har Erica och jag sett hans senaste, Midnatt i Paris, och nu vet min kärlek inga gränser. En story som är lika genial som enkel och med en hel harrang av 20-talets stora stjärnor som smart nästlas in i historien. Vi möter en vacker ung Hemingway, Cole Porter som underhållare vid pianot, F. Scott och Zelda Fitzgerald, Picasso, Gertrude Stein, Salvador Dali spelad av underbara Adrian Brody, T.S. Eliot, Matisse, Degas, Toulouse-Lautrec och Josephine Baker. Med flera måste jag säga för jag har säkert glömt en del. Owen Wilson gör en lysande Woody Allen, (äh, ni förstår vad jag menar), minst lika bra som Larry David i Whatever Works. Jag vill redan se den igen. Och jag vill åka till Paris bums.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar