Ett litet tag har jag känt att min rygg kanske har blivit liiiite bättre, att det går liiiite längre tid mellan de allra värsta skoven, att det är något positivt på gång. Jag har knappt vågat nämna det för att inte jinxa. Det är det värsta man kan göra - jinxa. Jag hade lite rätt så klart för förra fredagen slog värken till som en tryckvåg bakifrån. En sån man inte kan stoppa och inte vet var den kommer ifrån. På detta jobbade jag helg och så har jag haft en massa fix och olika happenings och jobb och det fortsätter hela veckan. Jag har konstigt ont och jag vet inte varför. Så är det ibland, det behöver inte vara kopplat till något speciellt alls utan bara är. En sån där hemsk gnagande jävla värk som begränsar mig och gör mig låg och trött. Men, på lördag tar jag lördag, då ska vi vara lediga och vi ska fixa med gran och pynt och andra trevliga saker. Och så ska jag tänka på morfar Kalle som skulle ha fyllt år den dagen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar