Jag följer ett flertal bloggar dagligen. Det har blivit lika viktigt som att ständigt kolla DN, Svd, Aftonbladet, Barometern, Expressen, GP, CNN och BBC News online. Det finns så klart bra och dåliga bloggar. De som ligger i gränslandet mittemellan låter jag bli att läsa. De är oftast bara trista. De som är bra, Marcus Birro, Snaskefar, bookofmiri för att nämna några, läser jag för att se vad som händer i just dessa människors liv. De har blivit mina vänner på sätt och vis. De känner inte mig, men jag känner dem. De är alla intressanta, intelligenta skribenter som regelbundet bubblar över med observationer och reflektioner.
Av någon anledning har jag fastnat för några bloggar som inte är bra. Eller som rent av är dåliga. Linda Rosings blogg är den som är sämst. Rosing bubblar inte över med observationer. Reflekterar gör hon heller aldrig. Istället skriver hon rakt upp och ner om sin dag. Dag ut och dag in, vecka efter vecka fylls med meningslöst prat om hårförlängningar, ögonbrynstatueringar, nyinköpta figursydda kavajer och möten med diverse kändisar. Hon skriver även om sina barn. Om samma ämnen så klart. Dotterns hårförlängning och nyinköpta kläder osv.
Nu är inte meningen att dissa Linda. Jag gillar henne, hon är lite cool, lite oförstörd i allt det trasiga. Och hennes blogg har sååååå jävla många läsare, hon tjänar en massa pengar på den. Det är alltså fler än jag som hittat dit. Frågan är om de är där av samma anledning som jag. Eller om de är en massa fjortonåriga tjejer som faktiskt ser upp till henne.
Och just det, jag ser nu att jag tog i när jag skrev att hon inte observerar och reflekterar. I det absolut färskaste inlägget skriver hon faktiskt: "Min tvättkorg var så full att den såg ut som ett berg".
Och så är hon väldigt vacker så klart.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Speciellt om man blundar...
Skicka en kommentar