Dagens färg

Jättemörk på färj(g)an till Tallin 2009

När Sefors och jag sågs på stan förra veckan mötte vi upp utanför Åhléns, som vanligt. Han kom dit först och han stod och höll utkik efter mig vid rulltrapporna. När jag kommit upp berättade han att det alltid var så konstigt eftersom han stod där och väntade på att en blond person skulle dyka upp. När vi lärde känna varande för mer än tio år sedan var jag ju blond och tydligen är det fortfarande så kan tänker på mig. Konstigt det där. Först var jag mig-själv-färgad i 14 år, sedan var jag blonderad i 17 år och sedan var jag jättemörk i flera år innan jag nu till slut landade i min egna färg igen. Jag vet inte vad jag ville ha sagt med det. Slut på meddelandet.

Dagens fika

Peakdag på Ikea betyder massor med fika till oss som jobbar.

Dagens saknad, igen

Jag är hemma ensam, galet trött och lätt uttråkad. Ture är hos farmor och farfar och jag vet att han har haft en härlig dag med mycket bus och 200 procent uppmärksamhet. Själv jobbade jag till 19, nöjd med dagen, men nu saknar jag min familj. Vet ni, jag kommer knappt ihåg vad jag gjorde innan jag fick barn. Vad gick livet ut på då? Vad gjorde jag? Jag borde så klart passa på att träffa vänner och gå ut och ha roligt och komma hem sent och kanske gå på sena bion och gå på pub när jag är familjeledig... men inget av det där lockar. Allt jag vill är att det ska bli söndag kväll så att jag får krama Ture och Jakob igen. 

Den här lustiga bilden hittade jag när jag laddade 

ur nya kameran. Jag vet inte hur det hela gick till.

Dagens musik

Jakob har ju alltid en massa bra musikgrejer på gång, alltid med olika band. Förra helgen var det med det här bandet, ett ganska nytt projekt men med extremt rutinerade musiker. Greger, eller Knock Out Greg som han också kallas, har legat lågt i många år men är nu tillbaka igen. Så bra, så bra.

Dagens kladd

 Jakob har åkt till Hudiksvall för att spela med Mike Sanchez och Ture och jag har mest hängt här hemmakring. På väg till lekplatsen förstod jag plötsligt varför han behöver typ gummiförklädda byxor. Han hoppade i löv och trillade i lera och var lycklig och blöt och kladdig. Jag lät honom vara, han var så ju så glad. Byxorna var genomsmutsiga när vi kom hem och dessvärre lite blöta också. Han brydde sig så klart inte men i morgon skickar jag med honom ett par bättre utebyxor om han kanske ska få vara ute och leka med farmor. Just det, jag jobbar i helgen och Jakob spelar i Linköping och Ture hänger med farmor och farfar till på söndag. Han har det bra han.

I kväll kom det tre killar och trickochtreatade. Den ena bor i vår trapp och är jättesöt. De såg inte så läskiga ut men vi gav dem så klart lite godis i alla fall. 

Dagens klipp

Alltså, den är inte megasuperintercoolerbästastepåmarknade, men den är perfekt för mig. I morse såg jag i DN att Elgiganten sålde Canon Ixus 115 HS för bara 799 kronor, typ halva priset. Vi har redan en Ixus men den har varit med i många många år nu och jag har märkt att den har börjat glappa. Vi har så klart en jättefin systemkamera som jag använder när jag får möjlighet och så har vi en fantastiskt fin videokamera som vi filmar en del med. Men, det är ändå den lilla Ixusen som gör grovjobbet här hemma. Den ligger alltid startklar på flygen så det är med den jag fångat merparten av alla tusentals bilder och filmer på Ture. Den nya kameran har långt fler megapixlar och filmar självklart i HD, så nu kommer det bli ännu enklare att få till superbilder och filmer på den lilla gnussen. Jag är glad.

Dagens killar

Vilken bra dag det varit. Först swing med Patrik och Benjamin, sen långpromenad och lunch med samma killar. Efter det åkte jag in till stan för att träffa min gode vän Sefors, en annan kille. Här hemma har jag Jakob och Ture, mina favoritkillar. Mitt liv är fullt av bra killar.

Dagens jubileum

På tal om babyswingen. I morgon är det ett år sedan vi var där första gången. På ett år har vi bara missat två onsdagar - förra gången och en gång till som jag glömt varför. Se så liten och söt han var första gången. =)

Dagens friska pojke

Ture är frisk nu. Pigg och prickfri. I går var vi ute för första gången på en vecka och i dag vågade vi oss på att träffa andra barn. Eftersom han enligt boken inte smittar längre ska vi gå på babyswing i morgon. Patrik och Benjamin ska med också. Har vi tur vill Jakob hänga med oss alla och luncha efteråt. 

Här är Ture vid lekparken i dag.

Och här är han med kompisen Sixten som bor två hus 

ifrån oss och som är lika gammal som Ture.

Dagens hälsning till svärfar

Kalixlöjromsartikel här!

Dagens kändis

Om man bor i Stockholm och rör sig runt i staden då och då så stöter man så klart ihop med en och annan kändis. Det är egentligen inget att orda om. Kändisar är människor precis som vi. Väldigt få skulle kunna få mig att smygfota dem. Sean Penn skulle det. Paul Newman så klart men han är ju död nu. Kanske Ryan Adams. Kanske Uffe men det vore så galet pinsamt om jag blev påkommen. Absolut Woody Allen. Och så Hasse Alfredsson. Ser ni, där är han. Vi åkte tåg tillsammans mellan Östermalmstorg och Karlaplan och jag kunde inte hålla mig. 

Dagens funderingar

Doktor Bragées smärtmottagning

I dag började värkmedicinstudien på riktigt. Jag kommer att äta två tabletter varje morgon och två varje kväll. Jag rapporterar min dagsform, alltså smärtstatus, på telefon varje kväll och jag ska till mottagningen varje måndag. Var tredje måndag ungefär kommer besöket vara flera timmar långt. Då mäter man blodtryck, tar EKG och blodprov innan jag tar morgonens dos och sen väntar man i två timmar innan sköterskan Annelie tar samma prover igen. Allt skickas för analys i Belgien, där läkemedelsföretaget är baserat. Studien är dubbelblind, vilket innebär att jag under 14 veckors studie kommer att äta både medicinen och placebo, utan att varken jag, läkarna eller sköterskorna vet när. Detta för att jag inte ska kunna påverkas av läkarna. Varje gång ska jag även fylla i en massa frågeformulär och framför allt svara på frågor om min smärta.

I dag när jag svarade på det där frågorna började jag fundera. Man fick bland annat frågan vilka av cirka 12 alternativ som stämde in på min värk. Det var allt från huggande, molande, (båda stämmer bra in på mig) och sen fanns även alternativ som kylande, värmande, stickande osv. Ett alternativ var skrämmande. Alltså ordet skrämmande. Jag tänkte efter om värken någonsin är skrämmande. Och kom fram till att nä, inte skrämmande. Lite läskig ibland och jävligt jobbig så klart - men inte skrämmande. Det har varit nära ett par gånger dock. Som när det började för snart tre år sedan och jag inte fick någon som helst hjälp av läkarna. Alla har ont i ryggen sa man då. Då var jag rädd. Har alla så här ont och kommer jag alltid att vara så här handikappad på grund av smärta och orörlighet? När jag till slut hade kraft att byta läkare fick jag en röntgen som visade att min rygg var ordentligt trasig och att problemet var större än jag kanske anat. Men inte ens då var värken skrämmande, tvärtom fick jag lite mer förståelse för vad den innebar. Nyligen hamnade jag ju på akuten på grund av smärtan. Då var det lite skrämmande. Inte att vara på akuten så klart utan att jag helst plötsligt inte kunde gå, att jag behövde hålla båda händerna på låren för att känna att jag rörde mig. Då svindlade det till må jag säga, då fanns tanken på att det var slut med mig på riktigt. Tänk att inte kunna gå... tänk. Skrämmande. Men sen går det ett par dagar och det blir lite bättre och sen är det inte läskigt längre. Man tänker att vafan, lite ont i ryggen har ingen dött av. Och jag kommer inte dö av mitt onda, jag kommer att kämpa på. Jag vet att många som lever med ständig värk hamnar i djupa depressioner och behöver mediciner för att orka med vardagen. Jag hade kunna vara en av dem men jag tror aldrig att det kommer att bli så för jag är stark som en oxe längst där inne och jag är envis och jag kämpar på. Och så har jag världens bästa lyckopiller redan. Ture, världens bästa medicin.

Vad ville jag ha sagt med det där. Jo, så här tänkte jag när jag fyllde i frågan om huruvida värken är skrämmande: Man har värk länge, man kämpar med att bära och lyfta sitt älskade lilla barn, man sover dåligt och går kanske miste om en del saker socialt för orken inte räcker till, man kämpar på helt enkelt. Värken blir på något sätt ens kamrat. Vi är kanske inte bästa vänner, men vi står ut med varandra i vått och torrt och vi följs åt på något märkligt vis. Jag kan inte förklara det på något annat sätt.

Dagens uppdatering

Det är nästan lite läskigt. Jag hade faktiskt ingen aning om att det var så länge sedan jag skrev här på bloggen. Det brukar sköta sig själv och det brukar bli regelbundet och jag brukar ha en massa att berätta så jag vet inte vad som hände. Bättring utlovas.

Nu då? Min älskade mamma och hennes syster har varit här och hälsat på. Ture har fortfarande en massa vattkopprickar lite överallt, blåsor på händer och fötter. Därför har vi legat lågt och inte varit ute. Stackarn, det är en vecka sedan han var ute nu, vi vill ju inte smitta lekkamraterna. Nu tror jag dock att de mesta torkat ut så i morgon kanske vi kan ta oss till lekplatsen i alla fall. Jag tänker på vilken otrolig kämpe Ture är. Så sjuk och inget gnäll. Bara lite jobbigare att somna än annars. Eller det kanske är något annat? Jag har förstått att andra inte har det lika lätt av somna annars som Ture alltid haft. Nåja, vi får se om det håller i sig.

Vad mer? Jakob åkte i går för att spela på den där musikfestivalen på nån Östersjöfärja. I kväll kommer han hem igen. Och i morgon börjar jag min nya behandling. Eller ni vet den där värkmedicinstudien jag ska vara med i. Jag berättar mer om det sen.

Moster, mamma och lite Ture.

Dagens nyheter

Två stora, härliga nyheter i vår lilla värld just nu. Som jag nämnde så kramas han mycket helt plötsligt och det tycks hålla i sig. Han kramar hårt och håller kinden emot våra kinder. Har vi tur säger han mamma eller pappa samtidigt också. Och det är det andra. han pratar mycket också. Härmar vad vi säger och upprepar ord han precis lärt sig. Hans favoritord? Ture, han säger Ture, heeeela tiden. Det låter så gulligt. Tule Tuule Tulle Tuje, han provar sig fram, 400 gånger om dagen ungefär. 

Han tycks ha börjat handla med värdepapper också. 

Dagens sjukling på bättringsväg

Tack för alla kryapå-Turehälsningar som kommit de senaste dagarna. Ture är piggare nu, men ändå sjuk. Vattkoppor sägs det. Febern är borta och prickarna har kommit. Inte så många men ändå så läskiga, helst i ansiktet. Han sover oroligt också. Grät i sin egen säng, sprattlade i vår. Nu sover han lunch och det är han desto bättre på. Nästan tre timmar i går, kanske lika många i dag?

Således ingen öppna förskola eller swing för oss den här veckan. Smittrisken är stooor. Ture hade nog inte sagt nej annars, han far runt som den lilla busunge han är. Hoppas att min mamma och moster ändå kan komma på fredag. Det ser vi fram emot.

Dagens sjukling

Den här lilla pojken är sjuk på riktigt för första gången någonsin. Hög feber. That's it egentligen. Jag har förstått att det inte är ovanligt och inte farligt och inte något att ojja sig över - men ni ska veta att jag ojjar mig. Jag är orolig och lite rädd och så där. Det är jobbigt att se honom ledsen och hängig, det är vi verkligen inte vana vid. Det enda som är lite pyttepyttelite bra med allt det här att vår lilla gnusse just nu är supergosig. Han kramas och kramas och kramas hela tiden. Mys.

Dagens längtan

Ture i Spanien för ett år sedan. 

Jag tror att Ture sover nu. Jag är inte säker men jag tror det. Han är hos sin farmor och farfar och jag vet att han har det bra. Både jag och pappa Jakob jobbar den här helgen så farmor och farfar får rycka in. Jag passade på att jobba ett par timmar extra och nu är det dags att sova. Men det går ju inte. Jag saknar den lilla gnussen, sitter och tittar på gamla bilder och filmer på honom. I morgon kväll efter jobbet får jag krama honom igen.

Dagens bilder

Det har öppnat en öppen förskola två minuter från vårt hus. Det är riktigt trevligt där, lagom många barn och föräldrar och trevlig personal. Det är bara öppet på förmiddagarna, vilket funkar bra nu när Ture verkar ställa om sitt sovschema och inte längre verkar vilja ta en frukostlur. Den här veckan har vi varit där två gånger. Nästa vecka blir det säkert fler.

"Ljugarbänken". Här samlas barnen och pratar strunt.

Öppnis kryllar av söta tjejer. 

Stället är väldigt hiphop.

Dagens fest

Personalfest på Berns. Ikea gör inget halvdant.

Dagens I brist på annat

Titta på de 3 prickarna över näsan i 10 sekunder, titta sedan upp i taket i 20 sekunder. 

I brist på annat alltså.

Dagens ljud

I går när Ture och jag var på lekplatsen, det var efter tjuvincidenten, hände det något festligt. En pojke som var större än Ture försökte skrämma honom genom att göra lejonljud och tillhörande handrörelser. Ture blev inte det minsta rädd utan kontrade med göra sitt alldeles egna tigerljud som kan skrämma även det mest hårdhudande barn. Den andre pojken pep iväg snabbt och hans mamma höjde ögonbrynet något. Jag log mest.

Dagens tradition

Tre gånger gör väl något till tradition? Benjamin, Patrik, Ture och jag har som tradition att gå på babyswing tillsammans på onsdagar. Efteråt fikar vi med de andra föräldrarna medan barnen busar vidare. När vi kom ut från kyrkan sken solen så vi gav oss ut på en långpromenad längs Mälaren. Och sen hann vi faktiskt fika en gång till. Återigen en härlig onsdag. 

Ture blev glad över alla nya fina träningsredskap som har ställts upp längs vattenpromenaden. 

Dagens stök

Det är konstigt med Ture. Ju mer han vill hjälpa till, desto stökigare blir det. Men söt är han. Ser ni lockarna? Underbart.

Dagens tjuv

Det är trångt inne i butiken med utländska specialiteter här i Bredäng. Vi skulle köpa valnötter och tråcklade oss fram mellan hyllorna. Ture sträckte ut handen och drog i allt han fick tag i. Påsar med pasta åkte i golvet och jag gick efter och plockade upp efter honom. Efteråt gick vi till lekplatsen för att leka och när jag lyfte ur Ture ur vagnen satt han på en liten liten förpackning med buljong. Det ska börjas i tid...

Dagens undersökning

Jag var rädd att jag kanske inte hade tillräckligt ont för att platsa i studien om den nya medicinen, men det hade jag inte behövt oroa mig för - jag är mer än kvalificerad. Det blev lite som ett kvitto på att jag inte har jagat upp mig själv och så småningom börjat inbilla mig att det gör ont, det gör helt enkelt så här jävla ont på riktigt. Rolf heter läkaren som undersökte mig i dag. Det var den grundligaste undersökningen sedan allt det här började för snart tre år sedan. Han använde penslar, varma saker, kalla saker, sporrar, gummiklubbor och något slags hårstrå i flera olika tjocklekar. Han klämde och böjde och ställde hundratals frågor. Det sista han gjorde var att mäta hur mycket mitt högra ben går att lyfta från britsen innan jag skriker. Mycket lite visade det sig.

Innan allt det där fick jag träffa sköterskan som tog tre olika EKG och en del blod och urin. Urinet ska avslöjade eventuell graviditet, missbruk och litet annat säkert. Det där med droger skrattade jag lite åt, ingen har använt mindre droger än jag. Jag som vägrade äta värktabletter medan jag var gravid och sedan ammade i dryg ett år, trots att de sa att det inte fanns några risker och trots att jag legat på 7-8 på VAS-skalan mest hela tiden. Jag vinner inga priser för det, men jag vet att Ture har fått i sig noll opiumrester från mig i alla fall. Det känns bra. 

Snart berättar jag mer om allt det här. Nu ska jag sova.

VAS-skala

Dagens lek i Bleckan

I dag har vi hängt i Blecktornsparken på Söder med Herbert, Anna och lilla Stella. Det var första gången vi var där, men inte sista. Där fanns allt; massa leksaker, gungor, rutschkanor, linbanor, sand, djur och en drös folk. Jag ska inte bli långrandig, vi tar det i bilder:

Ture tittar på när några gungar. Vi andra försöker fika.

Vi tittade på kaniner och grisar. En av grisarna hette Ture tror vi. 

Ture och Stella tittar på grisarna som gosar.

Så här ser det ut när man får sand i munnen.

Det kan man bland annat få av att slicka på en spade.

Dagens lustigkurre

Dagens två musketörer

Jakob spelar på Debaser i kväll, han åkte tidigt på eftermiddagen. Tre musketörer har således mest bara varit två. Vi har varit ute mycket för det är det bästa Aramis vet. Han gungar och kör låtsasbil, river sandkakor jag gör och tittar på de stora barnen som leker stora lekar. På vägen hem från lekplatsen stannade vi och klappade de fyra filurerna. Bara det tog en halvtimme. 

Dagens kärlek

I dag har jag känt så mycket kärlek för Ture att det nästan bubblat över i bröstet på mig. Hjärtat får nästan inte plats i min kropp sådana här dagar. Det är som att vara kär, gånger hundra. Vet ni vad jag menar är ni lyckligt lottade, vet ni inte - skaffa barn. 

I dag träffade vi Anita och Henry. Vi skulle egentligen leka i fruktparken i Liljeholmen, men det började regna så vi sågs inne på stan istället. Efter lunchen på Bolero och blöjbytet på Kulturhuset hade det slutat regna så vi tog en promenad ut mot Djurgården och fortsatte sedan en bit upp mot Gärdet innan vi vek av och strosade rakt över Östermalm till Östermalmstorg, där vi skiljdes åt. Den här kärleken för Ture kommer från allt det där så klart men kanske framför allt för allt mysigt och roligt han gjort efter det. När vi kom hem sov han en sväng och vi väckte honom sen genom att dammsuga, dammsugarn är nämligen en av Tures absoluta favoritkamrater. Sen har han dansat, skrattat när vi har lärt honom att göra high five, gått omkring med en av Jakobs tröjor över huvudet så att han sett ut som ett berusat litet spöke som går in i dörrkarmar och väggar och så har han krupit upp i soffan och myst en kort stund innan bad, pottsittning med lek och så klart välling och sov. En härlig kväll helt enkelt.

Dagens värme

Ture och jag lunchade med Anna Flykt i dag, på Billströms som vanligt. Efter det tog Ture och jag en liten shoppingtur i Skärholmens centrum. Vi köpte födelsedagspresenter till Kevin, min gudson, och sen hittade vi en ny norsk butik med en massa roliga saker i. Kolla på bilden. Fotvärmare som man kopplar till datorn. JAG VILL INTE HA JAG VILL INTE HA JAG VILL INTE HA. Fast kanske lite ändå. 

Dagens lekkamrat

I dag har Benjamin varit här hos oss medan pappa Patrik jobbade ett par timmar på eftermiddagen. På förmiddagen var de båda med oss på babyswing igen och sen gick vi hem utan Patrik. Båda killarna somnade efter lite lek och lunch och sov sen i två timmar. Barnvaktandet blev med andra ord i så jobbigt. Efter sovet blev det i alla fall ett par timmars bus och tevetittande. Jag blev full i skratt flera gånger när jag tittade på dem i smyg. Vid ett tillfälle försökte tillexempel Ture sätta sig på Benjamin. Och givetvis ville de leka med samma leksaker hela tiden. Mycket sött.

Ture och Benjamin tittar på Pororo, bästa barnprogrammet ever.

Och sen blev det klassiska skogaholmsmackor. Som när vi själva var små. Jag funderade på hur Ture skulle sitta i dag när Benjamin satt i barnstolen, men det behövde jag inte oroa mig för. Ture är en stor kille som utan problem kan sitta på en vanlig stol om det behövs.

Dagens favorit i repris

Jag passar på att lägga upp förra årets söta födelsedagshälsning även i år. Man kan inte se den för många gånger.

Dagens hurra

(Jag är lite sent ute, det har varit full rulle heeela dagen och kvällen.)

I dag gratulerar vi både Tures mormor och Tures farmor på födelsedagarna. Grattis på er, ni är bäst i världen!!!

Tårtan är från i kväll då vi firade Birgitta. Min mamma Mia får vi fira när hon kommer och hälsar på om några veckor.

Dagens inlägg

Jag vet inte vad ni har gjort i helgen, men jag har i alla fall jobbat. Mitt nya jobb är sååå himla kul. Jag trivs jättebra. Jag saknar Ture när jag är där men när jag kommer hem möter han mig i hallen med ett stort leende på läpparna. Det kan inte bli bättre.

Kärlek i Hågelbyparken.

Dagens dröm

Av hundra olika anledningar vill jag ha ett hus. Kanske främst för själva huset och chansen för Ture att leka utomhus, men även för möjligheten att få plats med en diskmaskin. Jag vill ha en diskmaskin. Jag förtjänar ta mig attans en. 

Varför inte den här moderna versionen av English Tudor.