Dagens osov

Det kommer inget sov till Ture i kväll. Han verkar lite orolig. Eller bara busig. Nu sitter han och tittar på Skavlanreprisen. 

Dagens Ray Charles

Dagens njutning

Om man är sjuk får man äta glass. Så det så.

Dagens musikkännare

Om man lägger fram fem filmer så att Ture kan välja fritt så väljer han alltid filmen Ray. Frågar man honom vad Ray Charles spelar så pekar han på flygeln. Och i dag hände något otroligt - vid något tillfälle, kanske var det i ett barnprogram eller i någon reklamfilm, så spelades en saxofonslinga. Vi blev förbluffade när han pekade bort mot Jakobs saxofoner och sa "pappa". Tänk att han vet det, att han redan nu hör när det är en saxofon som spelar. Otroligt.

Här tittar han på Ray. Vi snabbspolar så klart förbi de läskiga delarna. 

Dagens hjärta

Hjärtegull

Dagens otäcka

Sjuklingen dricker sin första milkshake.

Det går åt fel håll måste jag säga, han borde ju bli bättre och inte sämre. I går var Ture snorig på dagen, annars var det helt ok. När han somnat började andningen låta lite ansträngd, han sov dock gott och var inte vaken eller ledsen så det verkade fortfarande ok ändå. Jag kunde inte sova eftersom det lät så otäckt, jag låg och lyssnade och lyssnade. Det blev värre och värre och till slut kunde han nästan inte andas. Han lät som en blandning mellan en ko som råmar och en jetmotor som startar upp. Snart var han superledsen och rädd. Jag fick panik så klart och kanske Jakob lite också. Jag trodde att han skulle kvävas. När man är så där rädd så är det lätt att glömma numret till sjukvårdsupplysningen, man springer om varandra med febertermometern och en gråtande liten ynklig gosse i famnen. Gud, jag trodde att han skulle kvävas. Medan Jakob pratade med upplysningen lugnande Ture ner sig lite, han låg på mitt bröst och slappnade av allt mer. Och snart kunde vi också slappna av. Krupp fick vi veta. Vi skulle avvakta och bara åka in akut om det höll i sig och blev värre. Aldrig har jag varit argare på den där som körde på vår bil den där dagen. Att sätta oss i en taxi med vår lille sjuka gnusse vore så hemskt. Men som sagt, det lugnade ner sig sen. Han somnade sen på en hög kudde emellan oss i stora sängen. I morse var sedan allt som vanligt. Snorigt och två trötta föräldrar. Ture är lite hes hör man men eftersom han inte hostar så har det ändå varit ok. Nu är det snart dags att sova igen, håll tummarna för att natten blir lugn. 

Dagens näsa

Maginfluensan är över, förkylningen har tagit vid. Tures näsa rinner och feber kan misstänkas. Men han kämpar på. Det är sådan han är.

Dagens kärlek

I eftermiddags var det faktiskt ganska trist att åka till jobbet. Det är svårt att förklara men loppan är så supermysig just nu. Ibland när han har perioder med lite ledsenhet och trots känner jag sån uppgivenhet. Jag vet att det handlar om att han försöker få grepp om den stora världen, att han börjar förstå att mamma och pappa inte alltid lallar med och låter honom göra farligt bus osv, men att jag förstår betyder inte att jag alltid kan hjälpa. Och mitt i allt ihop så försöker han göra sig förstådd och vi fattar nada. Stackars barn. Hur som helst så verkar det som om mycket är lättare nu, för trots magsjuka och lite rinnig näsa så har humöret varit på topp. Vi leker och busar och jag måste klappa mig själv på axeln och säga good job, mest för att han inte tycks vara det minsta uttråkad trots att han mest har lekt med mig här hemma. Pappa leker också en massa på kvällarna så klart och i eftermiddags kom även farmor och farfar. 

Ture pussas nu. Det är få saker jag tycker mer om. Han pussas med öppen mun, ibland med tungan ute och ofta får man lite snor på kinden eller däromkring - det är underbart.

Ture med sin tarr

Dagens sjukling

I går på öppna förskolan.

Den här pojken, även när han är sjuk är han ju pigg. I går efter öppna förskolan så blev han magsjuk. Blöja efter blöja efter blöja byttes och på natten kräktes han en gång. Sen har nog nästan allt varit som vanligt, förutom att han inte velat äta så mycket. Blåbärskräm tycks ha stannat upp det värsta som tur är för jag orkar inte med mer bajs och fler duschar och maskiner tvätt just nu. Men som sagt, annars är han sig lik. Spexar och busar och bestämmer hur det mesta ska gå till här hemma. Pekar på hyllan med film när han vill se film, dansar till musiken, diskar och tjoar. Som vanligt alltså.

Dagens dörr

Bredäng i morse. 

Dagens prylar

Jag handlar nästan aldrig något till mig själv längre, det är inte så kul. Desto roligare är det att handla till Ture. Rea på Åhléns till exempel. Massor med märkeskläder för inga pengar alls. I torsdags köpte jag en skjorta och en munkis, båda från Lee och så en liten söt rygga från Varför Därför. Tillsammans hade grejerna kostat 1400 kronor men jag betalade 270. Svart bälte i shopping, jag överdriver inte.

Dagens dröm

Ture i badet i kväll. Han ligger där och sjunger.

Ture har varit hos farmor och farfar men är hemma igen. Konstigt hur mycket man saknar honom när han inte är här. Istället för att vila städade jag och tog ner julgardinerna. Galet sent jag vet, och för att väga upp det tokiga i det så åt vi julmat i kväll. Jansson och allt. Jakob och jag passade på att ta en kväll på stan i går, god middag och så där. Istället för bio åkte vi hem och bara hängde sen. Min rygg var hemsk så jag tog en sån där stark tablett som jag ibland måste göra. Den senaste tiden har jag känt mig ovanligt yr av de där tabletterna och det har rent av varit obehagligt att ta dem. Just i går kväll så kändes det som om jag slutade andas precis innan jag skulle somna in, gång på gång på gång. Det var som om jag var för trött för att andas om ni förstår. När jag väl somnat så hade jag sedan en fruktansvärd mardröm, en kvinna satt liksom på mitt bröst och försöka strypa mig. Som jag skrek. Stackars Jakob. Tur att inte loppan var hemma. Så här i efterhand så tror jag att jag faktiskt hade precis så där svårt att andas som jag trodde jag inbillade mig, och sen när jag somnat så blev det som det blev. Usch och fy. Nu vet jag inte om jag vågar äta citodon igen.

Dagens aj

Örat flera dagar efter vad som verkar vara ett bett.

Det är en pojke på öppna förskolan som inte verkar må bra. Han puttas och bits och så där. Han är i Tures storlek, om än lite äldre. Av någon anledning hamnar Ture i skottlinjen hela tiden och är den som råkar mest illa ut. Jag har sett honom bita andra barn flera gånger och som tur är så har han bara bitit tag i Tures tröjärm. Tills i tisdags då Ture som annars inte brukar bli så värst ledsen helt plötsligt började stortjuta. Jag fick trösta och han grät och han klamrade sig fast kring min hals. Väl hemma såg jag att pojken gjort honom illa igen. Jag vet inte vad man ska göra i sådana här lägen, förmodar att det är sådant som händer. Kanske måste man vänja sig när det snart är dags för dagis?

Som mamma blir jag så klart himla ledsen och störd. Ture lekar alltid fint med alla barn och är snäll mot alla. Han är försiktig tillsammans med de lite mindre barnen och blir aldrig arg om någon tar de leksaker som han håller på med för tillfället och så vidare. De gånger jag har sett den där andra pojken putta på och bråka med Ture så har jag sett en sådan ledsenhet i Tures ögon, som en slags besvikelse liksom. Så hemskt att se.

Vi har inte varit där sedan det hände och jag vet inte hur jag ska tackla det hela. Jag känner att jag måste säga till kvinnan som är med den här pojken att hon måste vakta på honom hela tiden.

Och så har jag hela hösten och vintern funderat på vad som får den där lille pojken att agera ut så där. Stackars liten.

Dagens gos

Hunden Charlie, hunden Detektiven, Barbapapa, kaninen Simon och nallen Malle, som en gång i tiden hette Tryggve men som Ture nu döpt om. Och så Ture så klart. 

Dagens kakor

Irländska Gemma hade med sig vackra queen cakes på alla hjärtans dag.

Dagens förskolor

I dag var vi faktiskt och hälsade på på en förskola i närheten. Man måste ju pejla lite. Vi är sena på bollen, tyvärr, men det kommer lösa sig på ett eller annat sätt. Förskolan som ligger närmast oss är det mest populära så det kommer att dröja innan han får plats där som det ser ut nu... men, man vet så klart inte. Hur som helst så var det trevligt, personalen verkade superbra, barnen var söta och Ture blev så så ledsen när vi skulle gå därifrån. Som tur var gick vi till öppna förskolan precis efter och då blev han glad igen. I dörren mötte vi förresten en pojke som precis hade kräkts och som senare mycket riktigt visade sig vara kräksjuk så nu får vi se om vi blivit smittade igen. I morgon borde det säkert ha börjat om det är så. Ture var lite ledsen och ovillig att somna i kväll, var vaken till efter tio. Precis som sist han började kräkas. Håll tummarna nu för att jag har fel. 

Dagens hälsning till mormor

Den här lilla pojken inspireras av sin farfar mästerkocken och behöver således ett förkläde i rätt storlek. Tack.

Dagens leksak

Jag hittade Cervantes i Tures leksakslåda.

Dagens pojke

Jag har jobbat i dag och Ture och Jakob har varit ute och lekt i snön. Pulkåkning, inte Tures grej. Gunga gunga gunga, Tures grej. 

Ture gungade för exakt ett år sedan. 

Och så gungade han i dag.

Dagens miss

På DN:s förstasida kunde man tidigare i veckan läsa om att stockholmarna är de i Sverige som oftast går till doktorn. För att illustrera det hela hade man använt plåster, runda plåster. Hur ofta använder ni runda plåster? Jag gör det inte särskilt ofta, i alla fall inte lika ofta som jag äter mariekex. Jag var tvungen att titta och blunda och titta igen innan jag förstod vad bilden föreställde. Jag tänkte att det kanske var något fel på mig som inte kan sluta tänka på kex så jag frågade Ture vad bilden föreställde och han sa "bulle". Bulle betyder kex, kakor och bullar på Tures språk.

Dagens bild

Långhårig Ture. 

Dagens granntant?

Mona, mona, säger Ture och tittar ut genom köksfönstret. Har han tur är det mörkt och klart där ute och den stora runda månen syns över vårt grannhus. Han tycker mycket om mona.

Jag har kommit på att han är smartare än jag gett honom kredit för (säger man så på svenska?). Han kan ju inte säga så jättemånga ord än men jäklar vad många han förstår. Ibland blir jag förvånad, förstår inte hur det går till, han bara kan dem. Jakob och han övar säkert på andra ord när jag är borta, andra än de Ture och jag övar på. När jag kom hem från jobbet i kväll till exempel så tittade de på Ray-filmen. Ni vet den om Ray Charles? Kanske är det inte så konstigt att han förstår vad en trumpet är, hur en Cadillac ser ut och vem Fathead Newman var.

Dagens snöyra

Vintern. Jag älskar och hatar den på samma gång. Det är vackert, man får var inne utan dåligt samvete och det är kul att åka pulka. That's it egentligen. Det jag hatar är att det är så jobbigt med Tures kläder. Brottningsmatch varje gång overallen ska på, ryggen går av på mitten och ska vi vara inne någonstans lite längre, som i dag i Skärholmen centrum, så kokar pojkstackarn. Jag klarar inte alltid av den där grejen att ta av och på hela tiden så i dag fick han sitta i vagnen hela tiden vi var där. Om det varit vår hade jag lätt kunnat låta honom komma upp ur vagnen, springa runt och busa där inne och sen lite smidigt satt honom i vagnen igen. Nu är det meckigt, på och av med overall och stövlar, allt medan han ormar och har sig. Våren kom igen nu då.

Dagens underhållare

Tänk om man redan nu skulle kunna se vad Ture kommer jobba med i framtiden. Det har kommit upp flera förslag, bland annat: diskare, musiker, dansare eller städare. I dag på öppnis så såg jag det så tydligt, jag är inte tveksam längre - Ture är en entertainer, en dans- och showman. Under sångstunden, med fyra söta småtjejer och deras mammor i en ring kring sig, dansade han, flörtade och sjöng med. Han hade som vanligt hatten på sig men gick även runt och satte den på var och en av oss vuxna. Ju mer vi skrattade åt honom, desto mer gjorde han sig till, desto högre flamsande han. Han kommer jobba på Wallmans innan han är tjugo. Eller så.

Dagens städare

Vattenledningarna frös sönder under öppna förskolan och fyra män, kanske elektriker/rörmokare/hantverkare, försökte lösa problemet. Ture var överlycklig, männen var spännande, hade bälten fulla med verktyg och en av dem försvann till och med ner i ett hål i golvet. Men sen blev han lite sur igen för de stökade ner så förskräckligt, ni vet kanske själva vad jag menar.

Dagens band

Dagens hem

Här bor vi. Fina grejer.

Dagens kärlek

DN hjärta Jakob and the big big band.

Dagens tips

Jag borde så klart ha tipsat er tidigare, men men...

Jakobs storband på Fasching i morgon.

Dagens hatt

Där är den igen - hatten som råttan med sjuttiotvå ungar bor i.

Dagens möten

Jag har ju glömt att berätta klart om helgen. I lördags var ju mamma, Ture och jag hos moster Dottie och hälsade på. Dottie är min mormors syster, Ulla heter hennes dotter, alltså min mammas kusin. Om man går till Dottie en lördag får man Ulla på köpet. Ture blev lite betuttad i Ulla, lärde sig snabbt hennes namn och kramade och pussade. Han gör sånt nu. Efteråt tog mamma, Ture och jag en promenad från Skanstull in till centrum där vi skulle möta upp Sefors på lunch. Liten värld tänkte vi när vi sprang på Stefan Löfven, den nye S-ledaren, mitt på Drottninggatan. När vi sen mött upp Sefors tog vi en kort promenad för att leta upp ett bra ställe att äta på. Döm om vår förvåning när min Anna kom promenerandes rakt emot oss. Hon var också sugen på lunch så tillsammans valde vi att gå till Kulturhuset för att äta.

Tänk att vår stad är så liten, så liten. Mamma påminde mig senare om att vi även förra året sprang på Anna och Mats när vi skulle hälsa på Dottie. Så märkligt. Det är en liten värld. Eller som Steven Wright sa: It's a small world but a wouldn't want to paint it.