Jag har jobbat hela helgen, en riktig mastodonthelg, lång och tung. Och så har jag så klart saknat min lilla loppa och hans pappa. J har spelat på kvällarna så farmor och farfar har ställt upp som tur är. Ibland är det så jättejobbigt när det känns som om vi sällan ses allihop, att vi liksom möts i dörren. Men Ture verkar cool med det, han är sitt vanliga underbara jag. I går när farmor och farfar gick var det veeerkligen dags att sova. Han ville så klart inte innan för det är så mycket roligare att leka än att sova. När de stängt dörren sprang han in på sitt rum, ropade: –Malle, Bobo, tutte, kastade sig i sin säng och somnade - innan de ens kommit ut ur huset. Han är härlig.
Jag fick en bild i dag. Killarna var uppe på berget vid skolan
som Ture står i kö till. Det här måste ju ändå vara en av
Sveriges bästa skolgårdsutsikter.
1 kommentar:
Det ser mycket bra ut. Nu åker vi snart så här kommer många kramar från Timmernabben.
Skicka en kommentar