Erica och jag hade trevligt på Stampen i går. The Beat from Palookaville var på topp och levererade bra musik och glädje till alla som hittat dit. Stället var fullt, men som flera i bandet kommenterade så var det en massa nya ansikten i publiken. Det gör det hela lite festligare. Vad som var sig likt var dessvärre alla de som framåt andra set är så berusade och läskiga att jag, som annars försöker vara trevlig och tillmötesgående i alla situationer, tröttnade och skällde ut en kille. Eftersom min rygg gjorde ont hade vi letat upp en barstol så att jag skulle sitta. Killen hoppade och studsade och satte armbågen i min rygg gång efter gång. Till slut sa jag till honom vänligt. Jag lovar, med min mjukaste röst. Efter det blev det värre och jag förstod efter ett tag att han hade reagerat tvärtom och nu knuffade med hela sin kropp in i min rygg. Till slut tröttnade jag så klart och skällde ut honom å det grövsta. Kallade honom smurf, vilket jag tror tog hårt med tanke på att han verkade ha lilleputtkomplex. Senare på kvällen blev det även tjafs med en man som inte kunde hantera att jag inte var intresserad av att dansa med honom. Erica hade också en lagom packade man som var dryg och trög efter sig hela tiden. Nåja, så där är det alltid på Stampen och det är bara att gilla läget. Det här kan mycket väl varit sista gången jag besöker stället innan Sillens release.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar