Varje dag nu i vinter har jag sett en man som putsar och dammar på en bil ute på parkeringen. Han borstar snö och startar motorn, han går runt den, tittar och känner. På nyårsdagen höll han på i flera timmar. Han är rädd om sin bil. Tycker säkert att den är fin. Min morfar var likadan. Om det kommit snö var han där och skottade fram den, skrapade rutor och tog bort all snö på bilen. Och han hade inte ens körkort.
Jag har egentligen aldrig varit rädd om något som jag ägt tror jag. Jag är lite slarvig på det sättet. Eller jo förresten. Jag har ett par dosor som jag vårdat med extremt mycket kärlek. För att jag vill att de ska finns med mig till slutet.
Jag ska bli bättre på att vårda saker.
1 kommentar:
Vårda dig själv först och främst..
Saker är ju bara saker.
Skicka en kommentar