Dagens Berlin del 3

Det är ingen hemlighet att jag älskar djur. Jag älskar egentligen alla djur utom spindlar, för spindlar är extremt läskiga. Spindlar är även det enda djuret jag kan döda. Myggor, getingar och flugor viftar jag mest bort och om en humla eller geting har tagit sig in i lägenheten måste jag hjälpa den ut. Jag tror inte på reinkarnation, det är inte det, jag tycker bara att alla har rätt att leva. Utom spindlarna förstås.

På grund av min stora kärlek till världens alla djur spenderade vi därför söndagen på Berlin zoo. Det var fantastiskt, rakt igenom underbart. Så här såg det ut:

Flodhästarna var det viktigaste. Jag har älskat flodhästar sedan jag var liten. Jag samlade på dem i alla dess former och döpte till och med min katt till Flodis. Det här var första gången jag såg dem live. Ska jag vara ärlig så var jag så lycklig att jag grät lite grann.

Det här är pappa flodhäst. Han var stor som, som eh, en flodhäst, och bubblade mest runt under vattnet. Barnflodhästarna busade runt i vattnet och människorna på land skrattade och pekade.

14:15 fick de mat. Då steg mamma flodhäst upp på avsatsen för att nå maten bättre. Har ni sett något så fint tidigare?

Barnet flodhäst, en av dem alltså.

Här väntar kusin flodhäst på att maten ska landa i hans mun. Han körde den lite lata stilen.

Det här var nog en annan sorts flodhäst tror jag. Ganska konstig, men söt.

Elefanterna verkade lycklig. Jag räknade dem till sju, och kom att tänka på Dag Vags platta som hette just 7 lyckliga elefanter.

Mamma med unge. Mycket vackert.

Förutom myrsloken, tapiren, marulken och människan måste väl ändå giraffen vara det mest dråpliga djuret? Rent utseendemässigt alltså.

Styltor.

Den här gorilla verkade lite trött på sina vänner. Man skulle kunna säga att de tagit time out från varandra.

Jag vet inte om det här är Knut, men Knut bor i alla fall här på Berlin zoo. Jag har hört en massa historier om honom som jag vägrar tror på. Det sägs att han är en publikjunkie, att han kräver uppmärksamhet hela tiden och att han blir arg om han inte har någon som tittar på honom. Jag tittade länge. För att vara på den säkra sidan.

Noshörningarna fick jag ingen riktig kontakt med. De verkade lite svåra.

Pelikanen gjorde succé.

Tapiren, det är en besynnerlig rackare.

Lejonen verkade lite uppretade. Snart förstod jag att det var dags för mat.

Den här tigern är bland det finaste jag sett.

Vi fick ögonkontakt flera gånger.

Zebran är också ganska lustig när jag tänker efter.

Lustigast är nog att den finns i Äthiopien.

Det absolut roligaste djuret är människan. På söndagen, vilodagen, ger de sig ut och springen maraton på Berlins gator och torg, helt frivilligt.