Dagens pall

Ture med sin pall.

Dagens uppdatering

Det hände något kul precis efter det att jag skrev det förra inlägget. När jag gick förbi hallen hördes ljud från Tures rum. I sömnen sa han -palle, palle två gånger och så skrattade han högt. Jag önskar att jag hade hunnit upp med kameran för att fånga det, för det är oavkortat bland det roligaste jag varit med om i hela mitt liv.

Dagens pall

Det går inte riktigt att förklara den, Tures kärlek till pallar. Han är tokig i pallar. Palle, palle går han omkring och säger mest hela tiden. Hos farmor och farfar har han många olika pallar att leka med. Det finns Ikea-pallar, tvåstegspallar och plastpallar, det finns en pall för gitarrspelande och en gammal pall med hål att lyfta i, och så fotpallar och så kanske någon mer som jag glömt. Han går där fram och tillbaka och kånkar och lyfter och ställer ned för att stå på så att han ska nå högt placerat bus. Ibland glömmer han bort pallarna men så plötsligt så kommer han på att de försökt gömma undan en pall i ett förråd eller på en hylla, -palle, palle säger han då och blir lite ledsen om han inte får den. Men det får han ju så klart, för vem kan förneka honom det roligaste han vet.

Dagens insikt

Det är svårt att gå till jobbet och lämna en sån sötnos vid dörren.

Dagens vas

Med lite lim och kärlek kan man reparera det mesta.

Dagens juldag

Vi har inte tid att blogga, vi är inte ens hemma ju. Vi hänger hos Tures farmor och farfar, äter gott och har det bra. I kväll har vi varit hos Tures lilla kusin Emil och hans storasyster Alexandra och deras föräldrar på middag och klapputdelning. Emil blir bara sötare och sötare, man undrar var det hela ska sluta. Fem månader gammal är han svår att leka med tycker Ture, men snart så. Storasyster Alexandra leker desto mer och Ture är lycklig, så lycklig.

Dagens lycka

Goda köttbullar och fina julklappar. Det är dagens lycka.

Dagens lilla julafton

Ture får så mycket julklappar att vi bestämt oss för att sprida ut det hela lite. Några av våra egna till honom får vänta ett tag, och några får han redan i dag. I kväll ska vi fira lite jul här hemma, med julmat och klappar till Ture. Redan i eftermiddags fick han den första. När han vaknade efter luren stod spisen som han fått av mormor och morfar på rummet. Som han strålade. Han var alldeles till sig. Och när det var dags för lunch på riktigt kort därefter så smög jag in en varm pirog i ugnen som han hittade. 

Dagens hälsning

God jul alla härliga vänner. Vi har skickat en massa julkort, men det går ju så klart inte att skicka till alla. Vi är extra glada att julkortet till Italien kom fram i tid.

Vi skickar stora kramar till familjen i Finland, kramar så klart till alla andra östlundare, min fina familj i Småland, Lolo som jag vill krama extra mycket i jul, alla vänner som jag tycker så mycket om men sällan har tid att träffa, kramar till alla bloggläsande mammor därute, till Anita, Camilla, Mia och Linn mfl.

Ni som inte fått, så här ser året kort ut. Ture har sin fina tomtenissedräkt på sig som jag beställt från England.

Dagens utflykt

Vi tog en promenad till Skärholmen på förmiddagen, lunchade och bytte julklapp med min gudson Kevins mamma, handlade ett par klappar och storhandlade mat. Jag hatar att vår bil blev skrot, vi förtjänade inte det. Att handla utan bil är supermeckigt och dyrt. Snart måste vi bestämma nåt om ny bil, en jättetrist tanke eftersom vi tyckte om vår gamla fina merca så mycket. Men jag ska inte klaga, jag återkommer hela tiden till att det är bagateller, huvudsaken är ju att killarna inte blev skadade när de blev påkörda. 

Ture fick åka en sån där lekhelikopter för första gången och han var så lycklig. Tänk vad lite det krävs för att bli så glad. Och på tal om glad, han har varit alldeles ljuvlig de senaste dagarna. Glad och pratig och påhittig. Vi skrattar hela tiden åt den lilla busen. Jag tar tillbaka det där med bilen. Skit samma att vi inte har någon bil, vi har ju världens härligaste lilla kille. 

Dagens julmys

I går hade vi det årlig julmyset här hemma hos oss. Förr i tiden, innan Ture fanns, brukade vi och några av våra vänner gå ut och äta tillsammans innan jul. Nu ses vi istället hemma hos någon av oss och äter gott, byter varsin rolig julklapp med varandra och bara har det bra. Kvällen blev hellyckad och alla verkade nöjda. Ture var fantastisk. Han var på sitt allra bästa humör hela kvällen och busade och flirtade med alla. Ska jag vara ärlig så kände jag mig liksom stolt över honom, han var så härlig och fin.

I dag har vi mest softat och fixat här hemma. Fast ni hann så klart med en tur till öppna förskolan också.

Dagens tarr

Alltså, ni förstår kanske inte det här. Men jag MÅSTE. HA. DEN. HÄR: Ulf Lundells gitarr.
Tänk att ha den, krama den, spela på den, låta Ture peta på den och så småningom lära sig spela på den.

Ture älskar gitarrer. Han kallar dem tarr.

Dagens födelsedagsfirande

Världssöta Henry fyllde ett år och Ture och jag åkte för att fira honom. Vi träffas allt för sällan, den där prinsen (han heter faktiskt så) gör både Ture och mig alldeles lyckliga. Present, tårta, bus och sen lång promenad i snöslask. Perfekt.

Födelsedagsbarnet. Så söt.

Ballonger.

Ture väntar på mat.

-Vad menar du med att man inte får ha fötterna på bordet?

Frysta äpplen.

Dagens lycka

Han är hemma nu. Pappan alltså. Lycka.

Dagens app

Det finns ju så klart en massa olika appar att ladda hem till den nya telefonen. Den här har jag sett att många har och den kunde jag så klart inte motstå. Det blir ju så himla fina bilder.

Ture i kartong.

Ture med backslick efter kvällsbadet.

Dagens klipp

Ture fick syn på snön som föll från himlen där ute.

Dagens snöpojke

En av tidernas tråkigaste dagar har det varit i dag. Ingen öppen förskola att gå till, inget uteväder, ingen pappa att leka med och en mamma som saknar energi. Busiga Ture kör sitt vanliga rejs med diskbänkshäng och otaliga andra upptåg. Han ville inte äta lunch utan pekade bara på kylskåpet och sa eheh, ehehg. Det betyder nyponsoppa på Tures språk. Nyponsoppelunch med smörgås, bortskämda unge. Till slut var vi i alla fall så uttråkade att vi gav oss ut i blötsnön. Ture hade sina nya snöstövlar på sig och klampade omkring som om han inte gjort annat, vilket var lustigt för det har han faktiskt aldrig gjort. Kinderna var rosiga och han var så lycklig och busig, sprang omkring, trillade och stannade på mage och "simmade" på marken, gömde sig bakom en gran, fnittrade och trillade igen. Vi passade på att gå till pizzerian för att hämta en pizza som vi delade på när vi kom hem igen. En dag fylld med konstig mat för Tures del. Vi passar på att vara lite busiga innan pappa kommer hem på måndag.

Dagens diskare

Vilken rolig dag vi haft. Rolig och jobbig. Ture busar så jag är alldeles matt när kvällen kommer. Ständigt ska han stå på en stol vid köksbänken, plaska med vatten eller plocka med disken. Nästan alltid är han glad men om jag måste locka bort honom från bänken blir han rasande. Jag får locka med mysbus på sängen, där kittlas vi och skrattar. Att höra honom skratta är det bästa som finns. Och skrattet är nytt på något sätt, högre och skrattigare liksom.

Förutom diskbänkshäng har vi varit på öppna förskolan, målat, suttit på pottan (Ture alltså), målat igen, handlat, krupit in och fastnat mellan benen på tvåstegspallen (Ture alltså), lekt i en kartong, förstört min underbara bruna vas som jag fått av svärmor (Ture alltså), tittat på Charlie och Lola på iPhonen, slagit in presenter och julklappar och skrivit julkort.

Dagens dag

I dag åkte Jakob iväg igen. Halmstad, Gävle, Östersund och så något annat ställe som jag inte kommer ihåg. Vi andra gick till öppna förskolan som vanligt, lekte, busade och hade oss. Efter luren, som alltid följer, åt vi gårdagens rester, köttfärssås och pasta. Som han åt, tryckte in mat med gaffel och fingrar. Efteråt fick vi duscha, köttfärssås skräpar ju ner en massa. Sen tog vi bussen fram och tillbaka till Skärholmen. Vi hade lite att fixa, lite smått och gott. Jag fick till exempel en tidig julklapp/födelsedagspresent i dag av Jakob. EN IPHONE 4S!!!, lyllos mig, lyllos bortskämda mig. Jag är så himla glad.  =)  Nu ska jag bara lära mig den också. 

Här äter gnusse köttfärssås. Jag tror att det är den absoluta favoriten.

Dagens test

Alltså, jag har en ny telefon.
Testar lite.

Skickat från min iPhone

Dagens lussefirande

I dag fick vi med oss pappa Jakob på lussefirande på öppna förskolan. Barn från en av förskolorna i närheten sjöng vackert (nåja) och efteråt bjöds det på pepparkakor och glögg. Rent matmässigt verkar inte julen vara Tures favorithögtid. Han gillar varken pepparkakor, lussekatter eller risgrynsgröt. Konstigt, han som i stort sett äter allt annat. Efter firandet och lunchluren åkte hela lilla familjen till Karlaplan där min läkare och en hel del affärer huserar. Efter mitt besök hos läkaren köpte vi lite julklappar, lämnade tillbaka en jag köpt till Jakob som inte var rätt och käkade sushi och yakitori. Ture softade i vagnen, snuttade på nappen och sa inte så mycket. Jag fick en känsla av att han kanske inte mådde så bra. Väl hemma visade det sig att jag hade fel, han behövde liksom bara vila upp sig lite. När vi kom hem var det sånt ös, så mycket skratt och bus, att vi inte ville att han skulle gå och lägga sig. Nu sover han så klart sedan ett tag, men så där är det ibland - man vill inte att tiden tillsammans ska ta slut. Jakob åker ju igen på torsdag och Ture och jag suger ut allt vi kan av tiden vi har med honom. 

Ture på väg till lussefirandet. Lycklig över att pappa är med.

Lucior, tärnor, pepparkaksgubbar och tomtar. Vad hände med stjärngossarna egentligen?

Dagens onda

Ture vid flygeln

Nu ska det bli ordning på bloggandet igen. Ture är hemma efter ett par dagar hos farmor och farfar, Jakob är tillfälligt hemma från turnén och jag är glad glad glad. Jag har jobbat i helgen och det var trevligt som vanligt. I går kom dock en ondhet tillbaka som varit lite frånvarande ett tag. Det onda är ok, det är så det är. Jag håller ju på med en smärtutredning hos dr Bragée just nu, och just i dag hade jag och det onda en tid. Det var dags för värmekameran som fotograferar och avslöjar inflammationer i kroppen, och gosse är det inflammerat. Jag är inte förvånad, jag har misstänkt det sedan dag ett. Nu vet jag inte hur det kommer att bli men jag förmodar att jag kommer få någon medicin som ska ta bort den delen av problemet. Efter det är det bara själva diskbråcken kvar och de ska försvinna av sig själva efter fem till tio år. Hurra. Ni anar så klart min ironi, det är inget att hurra för. Utredningen är inte klar än så jag ska inte gå händelserna i förväg, kanske finns det en plan för mig och min rygg. Återkommer om det.

Annars är allt bra. I morgon ska hela familjen ner till Öppna för att se förskolebarn lussa. Ture och några av de andra barnen har bakat pepparkakor som det ska bjudas på, stora killen.

Dagens hurra

Min favoritförfattare i tv-svängen, Aaron Sorkin, jobbar ju för fullt med sin nya serie Newsroom. Det är så härligt att jag knappt kan hejda mig. Det är så mycket skit på tv hela tiden. Förutom Downton Abbey så klart. Och How to make it in America är ju överraskande bra. Homeland, också bra, det kan man inte säga annat än. Och Emmerdale som har varit bra i fyrtio år. Förutom det är det bara skräp. Idoler och bönder och ensamma mammor och så Malou och konstiga filmer som ingen vill se men som är gratis att visa och så lite annat skit. Just det, det finns ju andra bra grejer, jag glömde en del. Babel, Treme, sen så vet jag att Tremes kusinserie The Wire går men den har jag missat och Kobra och En idiot på resa. Nu ser jag att det faktiskt går en hel del bra grejer på tv så jag ska vara tyst. Sorry.

Sorkins bästa serie, West Wing. Världens bästa? Jo kanske.

Dagens lek

Alltså, i dag har varit loppans dag. På förmiddagen var vi på öppna och sen sov vi lite och samlade nya krafter för att orka med en tur till Kista centrum. Där skulle vi träffa Sefors och hämta en grej, men vår fikadate blev sjuk så vi fick roa oss själva. Vi handlade julklappar och sen vips hittade vi ett litet lekparadis som gjorde Ture så lycklig så han skrek. Mycket kul. Sen käkade vi hamburgare, som pricket över i:et liksom. Nu är vi på väg hem för gos och välling i soffan.

Och nu upptäckte jag precis att Alexandras klappar gått sönder eftersom en dricka visst läckt i kassen. Nåja, en nästan perfekt dag.

Dagens bak

Vi bakar pepparkakor på öppna förskolan. Ture är det enda barnet som inte vill äta av degen. Modellera tycker han dock om.

Dagens kärlek

Vi vågade oss ut lite i dag. Nu mår vi bättre, om än trötta och lite hungriga. Ture fick en barbapapa för att det har varit så synd om honom. Lilla loppan, som han har kämpat på. 

Dagens videobevis

Angående det tidigare inlägget:

Dagens saknad

Jakob är ju fortfarande ute på sin typ månadslånga julhappening. Han har ett par stopp här hemma, bland annat nu i helgen då bandet spelar i Stockholm. Men eftersom vi blev sjuka här hemma och kunde smitta honom så kunde han ju inte komma hem hit för att träffa oss. Stackars stackars Jakob, han saknar ju sin lille Ture jättemycket så klart. Ture saknar sin pappa också men jag har försökt aktivera oss så att han inte skulle tänka på det så mycket. I går förstod jag dock att saknaden är ömsesidig. När vi satt och sjöng och bläddrade i den fina Bä, bä vita lamm-boken som Ture fått av Benjamin så sa han pappa varje gång jag vände blad och han såg "far" på sidan. Jag testade säkert femton gånger och varje gång sa han pappa. Pappa pappa pappa.

Och just det, när jag öppnar locket på datorn så kommer han ibland och tittar på skärmen och säger pappa. Pappa? säger han och tittar sen på mig. Vi skypar ju ibland och då är ju pappa där på skärmen.

Jag saknar också Jakob jättemycket.

Dagens hjälpreda

Som ni kanske ser på lille Ture så är han fortfarande inte helt pigg. Han äter inte som han ska och nu har han även ont i munnen. Inte som när det är tänder på gång utan jag misstänker blåsor. Han leker en stund, vilar en stund och sen är han ledsen. Ingen mat utan mest nyponsoppa. Men han kämpar på hela tiden, vill så gärna... det är sån han är vår lille gnusse. Som i dag när han ville in i städskåpet för att hämta grejer att städa lektältet med. Jag kan som vanligt inte säga nej. 

Dagens uppdatering

Ledsen för dålig uppdatering. Alla blev sjuka, somliga mer än andra. Nu håller vi tummarna för att det har vänt och snart bloggas det som vanligt igen. Och åh vad vi saknar pappa Jakob nu.

Dagens sjukling

Det blev en aktiv och händelserik dag. Först babyswing i kyrkan med Benjamin och Patrik, sen långpromenad ända till Liljeholmen medan småkillarna sov i vagnen och solen sken. Väl framme käkade vi lunch, eller rättare sagt, Ture petade lite i maten men ville inte äta så mycket. Efter maten fick killarna busa runt i centrumet medan vi väntade på att min mamma skulle komma från Småland. Trevligt trevligt. 

Här hemma var sen Ture gnisslig, trött och varm. Han ville inte fika, inte äta och inte ens dricka sin välling. Det har aldrig hänt innan. Nyss fick det sin förklaring - han kräktes i sängen, halvt sovandes. 

Och nu igen. Det känns som om det kan bli en lång natt.

Startpunkten för promenaden: Bredäng.

Någonstans på vägen. Skor på ledning.

Framme. Bus bus bus bus.

Dagens matvägran

I morgon kommer min mamma hit. Det ska bli så trevligt, mysigt, skönt och busigt. Ture är världens underbaraste nästa hela tiden, men i dag har han varit lite jobbig. Jag kan inte riktigt sätta fingret på det men han har varit lite ledsen och grinig och trött och han har slagit sig och han har matvägrat. Han ville inte äta lunch och jag gjorde säkert fel när jag trugade. Han ville inte ha burkmat så jag gjorde våfflor som han inte heller ville ha så jag värmde köttbullar som han inte heller ville ha så jag gjorde en macka som han inte heller ville ha. Till slut testade jag med välling eftersom vi skulle iväg på glöggkalas. Klockan var runt fem och han hade alltså knappt ätit nåt alls. Han ville i alla fall inte ha välling heller så vi fick åka iväg med tom mage. Vid Liljeholmen skulle vi byta tåg så jag passade på att köpa en cheeseburgare men inte ens det ville han ha. Väl hos min jobbarkompis Sara ville han till slut äta av hennes fantastiska pepparkaksmuffins. Bra bra. Han busade runt och stojade en del men i det stora hela blev det en mycket trevlig kväll med cirka elva av mina fina jobbarkompisar. När vi åkte hem var Sillen på ett strålande humör och femton minuter efter att vi kommit hem sov han med en massa välling i magen. Sa jag att jag längtar efter mamma?

Ikeaner. Alla hade inte kommit när vi gick.

Dagens bild

Världens skönaste granne.

Dagens våfflor

Anna kom på besök och vi ställde till med våffelkalas. Ture fixade det mesta, inklusive disken efteråt. En kille i min smak.

Dagens julklapp

Jakob och jag skypar en del nu när han är borta. Så här kan det se ut då. Han testar en julklapp som han köpt till Ture.

Dagens buse

Jag har jobbat hela helgen och Ture har varit hos farmor och farfar. Eller är hos farmor och farfar, han kommer hem i morgon. Jag har sagt det förut, men inget är sig riktigt likt utan Ture här hemma. Det är lugnt och skönt och trist och tyst. Livet förlorar lite sin mening när ingen i familjen är hemma. Samtidigt är det lite mysigt att längta efter dem. Jag har fått en del gjort sedan jag kom hem i kväll. Julgardiner i köket och lite annat fix. Allt går så fort och smidigt när loppan inte är hemma. Han är underbar på alla sätt och vis men han samarbetar inte alltid när jag pysslar med något. Han vill hjälpa till, han vill känna och klättra och klämma hårt. Han drar i saker och smakar på allt. Att bygga ett pepparkakshus med Ture vore som att  låta en hel hjord flodhästar fylla hyllorna på porslinsaffären inför jul. Troligtvis omöjligt. Åh som jag saknar den lilla busen.

Förra årets pepparkakshus. Jag undrar om det blir något i år. 

Dagens stadsdel

Allt kan hända i Skärholmen. Först ett jätteläskigt rån med skottlossning mitt på torget. Och lite senare sjungande och dansande indianer på samma torg.

Dagens Öppnis

Ture leker i busröret

Öppna förskolan, vilken grej. Ture älskar att vara där, älskar alla prylar och barn. Han pysslar och grejar och leker och stojar, pratar och sjunger och gurglar och gojjar. Förr gick vi mest till Sätras Öppna förskola på eftermiddagar, men nu när Bredängs alldeles egen har öppnat så går vi heller dit. Förskolan, som vi för övrigt ser från vårt fönster, har bara öppet på förmiddagen. Först gillade jag inte att skynda dit på morgonen men nu börjar vi få in en bra rutin som funkar. Ture sover till åtta (fast i dag fick jag väcka honom vid halv nio), sen dricker han välling, sitter på pottan och sen är vi klara att gå. Som sagt var, vi måste hålla oss sysselsatta nu när Jakob är borta.

Dagens Ture

Att diska är det roligaste som finns just nu. Inget är så kul som att plaska i vatten, att dricka vatten och att spilla vatten på golvet. I timmar.

I dag har Jakob åkt. Vi är inte ledsna, inte än i alla fall. Sefors kom och hälsade på i kväll. Han bjöd på någon slags modifierad Gino med pannkakor och glass. Jakobs bortavaro kommer att hanteras med hjälp av mycket bus, dejter med vänner och häng med farmor och farfar och faktiskt också mormor som kommer nästa vecka. Det blir bra, man måste sysselsätta sig liksom.

Jag glömde berätta om en sak i går. Vi var på babyswing med Benjamin och Patrik och Ture körde sitt vanliga rejs. Han sitter så klart inte still - han dansar och spelar gitarr och klättrar på orgeln och springer runt, alltid glad. Han älskar Nillas rosa påse med små instrument och sjalar och försöker få tag på den innan det är dags så att säga. Nu når han upp på bänken med sina långa armar så Nilla fick istället gömma den uppe på en stort ljusbord, allt för högt för att Ture skulle räcka. Sånt stoppar ju så klart inte vår lille uppfinningsrike herre. Medan vi andra satt i en ring och sjöng gick han helt sonika iväg och hämtade en stol, bar den genom rummet, ställde den under ljusbordet och klättrade upp. Det skrattades och ska jag vara ärlig var det lite tråkigt att ta den fina påsen ifrån honom när han varit så duktig.

Dagens pynt

Äsch, varför vänta  =)