Jag har jobbat hela helgen och Ture har varit hos farmor och farfar. Eller är hos farmor och farfar, han kommer hem i morgon. Jag har sagt det förut, men inget är sig riktigt likt utan Ture här hemma. Det är lugnt och skönt och trist och tyst. Livet förlorar lite sin mening när ingen i familjen är hemma. Samtidigt är det lite mysigt att längta efter dem. Jag har fått en del gjort sedan jag kom hem i kväll. Julgardiner i köket och lite annat fix. Allt går så fort och smidigt när loppan inte är hemma. Han är underbar på alla sätt och vis men han samarbetar inte alltid när jag pysslar med något. Han vill hjälpa till, han vill känna och klättra och klämma hårt. Han drar i saker och smakar på allt. Att bygga ett pepparkakshus med Ture vore som att låta en hel hjord flodhästar fylla hyllorna på porslinsaffären inför jul. Troligtvis omöjligt. Åh som jag saknar den lilla busen.
Förra årets pepparkakshus. Jag undrar om det blir något i år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar