Dagens framsteg

Åh vilken trevlig helg det blev. Och åh vad händelserik den blev för Ture. På halvårsdagen gav han sig i väg på upptäcktsfärd själv. Den lilla rackaren ålade sig fram ett par tre meter över köksgolvet, jagade mattan som jag lite elakt drog längre och längre ifrån honom. Mamma, Jakob och jag trodde knappt våra ögon. Nu när han sitter och kan förflytta sig öppnar sig en helt ny värld och det märks på honom. Och det är självklart att det är roligare att sitta och leka med sina leksaker än att ligga och bli trött i nacken. Även badet är roligare nu för tiden. Han kan sitta där och sprattla med fötterna så att vattnet och leksakerna yr omkring honom. Som jag har längtat efter det här steget.

På söndagen tog vi en promenad till Skärholmen där vi lunchade och shoppade lite. (Tack mamma). Det är konstigt, men av alla caesarsallader jag har ätit i hela mitt liv så finns den godaste bara ett par minuter härifrån. Billströms café mina vänner, lägg det på minnet om ni skulle ha vägarna förbi.

Och så det bästa av allt. I dag åkte vi till moster Dottie på söder. (Mammas moster, min mormors lillasyster). Som vanligt blev hon överlycklig av att se oss. Det är härligt att kunna göra henne så glad. Att Ture får träffa någon som är så lik min mormor känns bra... nästan som om han fick träffa henne på riktigt. I går frågade jag förresten min mamma om det händer att hon också tänker mormor, så som jag gör. Vi stod i en affär och jag hade precis sett en sak som jag tänkte att min mormor skulle gilla. Som jag misstänkte så är det likadant för min mamma, hon hade sett en sak i samma affär. Hon är saknad vår lilla Brita. Tur att vi har Dottie i alla fall =)