Ture dras till instrumenten, till saker som låter. När Jakob spelar på flygeln ställer han sig till höger och spelar på de höga tonerna. Ibland får han faktiskt till det och det låter som riktig musik, om ni förstår vad jag menar. Och nu dansar han också. Förut så dansade vi och så härmade han, men nu när han står upp lite var som helst så kommer jag på honom med att böja knäna och liksom digga till musiken.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Åh, lill-Ture. Han är så himla söt. Det blir säkert en musiker av honom också så småningom :) Jag saknar er allihop. Synd att det ska vara så svårt att få ihop allt. Vi får göra ett nytt försök snart.
Ja Anna, nu måste vi snart få till en date. Konstigt vad veckorna rusar i väg. Kram på dig
Skicka en kommentar