Jag hade ett ärende på Söder i dag och fann mig själv stående på min gamla gata, Krukmakargatan. När jag bodde där var jag så nöjd med mitt liv. Jag levde loppan med vännerna och vi hängde oftast hemma hos mig eftersom jag bodde så bra och centralt. Sent på kvällarna drog vi ut på stan, The Loft och Dubliners var det som gällde. Jag hade pojkvän i Irland och vi sågs ganska ofta, ibland här och ibland där och ibland någonstans ute i Europa. Som sagt, jag tyckte att jag hade det så bra. Men efter ett tag kom jag på att allt var en bluff. Jag orkade inte riktigt med mitt liv som det var och jag gjorde slut med Niall och så stod jag ensam och det var helt ok men samtidigt tråkigt. Jag fortsatte att åka till Irland eftersom jag nu var så god vän med Nialls familj, framförallt två systrar som jag gärna umgicks med. Så småningom flyttade jag till andra änden av Mariatorget, till Wollmar Yxkullsgatan, och där var allt mycket bättre. Inte lika mycket fest, inte lika mycket stök, och mycket mera Jakob.
Allt det där funderade jag på medan jag promenerade runt på Söder. Bra och lite halvdåliga minnen, så där som livet är ni vet.
1 kommentar:
Det var en fin promenad med vackra bilder, längtar dit. Kramar från Timmernabben
Skicka en kommentar