När jag var liten hette min bästa vän Åsa. Vi var grannar, gick i samma klass och var överraskande nog även pysslingar. Min mormor och hennes farmor var kusiner. Det märkligaste av allt var nog ändå att vi ett tag in i vår lek upptäckte att våra familjers sommarstugor låg precis bredvid varandra i Timmernabben. Det var ju så klart extra hejjigt när vi var små, då kunde vi alltid vara tillsammans. Någonstans på högstadiet började vi umgås med andra mer och efter det att vi slutade skolan så träffades vi väldigt sällan. Hon bor i dag i Göteborg med sin familj och trots att våra respektive stugor finns kvar, (mamma bor i dag där heltid), så har vi bara setts ett par gånger de senaste 20 åren. I går var vi dock på samma plats vid samma tidpunkt så vi bestämde oss för att träffas efter det att våra barn hade somnat. Vet ni, jag hade kunnat sitta hela natten på den där verandan jag så ofta lekte på som barn och bara pratat pratat och pratat. Vi pratade om vad som har hänt sedan sist och framförallt pratade vi gamla minnen. Hon kom ihåg en massa saker som jag glömt och tvärtom. Det var så trevligt. Hoppas att det inte dröjer lika länge till nästa gång vi ses.
Jag har ingen bild från kvällen så här kommer en från tidigare på dagen. Ture med min fina bror Jörgen. De är tokiga i varandra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar