onsdag 11 november 2009

Dagens tips


Ni kanske redan är hooked, men om inte så rekommenderar jag er att börja titta på So You Think You Can Dance. Ny säsong från och med i dag, det är redan vackert. Och jag är egentligen inte speciellt intresserad av dans.

tisdag 10 november 2009

Dagens Matte snickare

Jag brukar inte dissa människor i min blogg, att mobba ligger inte i min natur. Och det här inlägget handlar inte om Matte som person utan om Matte som fenomen. Jag vet egentligen inte vem Matte är, men jag har sett hans bild i tidningar och namnet förekommer då i samband med ord som renoveringar, inredning och dans. Jag är inte dum, jag vet att han är med i något inredningsprogram på tv, men det är också allt.

Döm om min förvåning när jag och Anna F firade hennes födelsedag med att se Ladies Night på Globen för ett tag sedan. Som jag skrev när vi varit där så var det med blandade känslor jag gick dit och med blandade känslor jag kom hem igen. En av sakerna som kändes konstigt var att Matte var där och hade någon slags funktion. Han hade inga snickarbyxor och verktyg med sig och något som behövde lagas fanns ej att finna. Istället gick han omkring i smoking och hade glansigt bakåtslickat hockeyhår. Globen vibrerade av kvinnliga ångor, vi var flera tusen. Innan föreställningen började samlades vi för fördrinkar och mattebeundring. För där var han, i egen hög person. Kvinnor svimmade till höger och vänser (nåja) och när de samlades för glamourös fotografering var han där och erbjöd sig att medverka på bilderna. Anna och jag var lite generade över alltsammans och när han gick omkring mellan grupperingarna med kvinnor kräktes vi lite i munnen.

Jag förstår inte det här. Jag har tänkt på det sedan dess och jag förstår det verkligen inte. Vem är mannen? Vad har han gjort för att alla dessa kvinnor ska ojja och dregla? Jag vet att det inte beror på att han är hysteriskt snygg. Eller? Kan han kanske citera Blake samtidigt som han sågar playwoodhjärtan med fötterna? Att det inte är för att han är en ödmjuk person vet jag för var det något jag märkte den där kvällen så var det en brist på just denna viktiga ingrediensen. Han tog sig helt enkelt på väldigt stort allvar. Hur kan dessa tv-personer bli så intressanta? Är de verkligen intressanta?

Dagens saknad

I går kväll så blev jag av någon anledning ledsen, vemodig om du så vill. Det kändes som om en stor sorg huserade i min kropp och att mina inre organ liksom snördes åt. Att vara ledsen är inget konstigt eller farligt, men när man inte vet varför är det jobbigt. Jag tittade på mitt favoritprogram, men det blev inte bättre, jag kramade på min favoritman men det blev inte bättre. Men sen kom jag på det. Jag saknade mitt godis, mitt socker. Jag har slutat med onyttigheterna och ligger framför allt lågt med godiset.

Nu har jag även läst på mer om supertastergrejen som jag berättade om i sönsdags. Det kan vara så att de som är supertasters inte bara känner sura och beska smaker annorlunda, utan att vi även känner andra smaker starkare. Det borde således betyda att godis är godare för mig än för andra och att de smaker jag tycker om helt enkelt är ännu tydligare i min mun. Herregud, är det konstigt att jag saknar mitt godis så jag gråter?

måndag 9 november 2009

Dagens tips


I går bjöd vi på en höstig panna med kantareller och fläskfilé. Jag kan knappt förstå hur gott det blev. Ni borde testa. Receptet hittar ni här.

Dagens budskap


(Om du håller med är du välkommen att sprida bilden vidare. Hjälp till att sprida budskapet.)

söndag 8 november 2009

Dagens usch, blä och tvi

Jag är inne i en fruktperiod och försöker därför variera mig för att inte tröttna på någon av favoriterna. I affären fick vi syn på en citrusfrukt som jag inte sett innan, en Sweetie. Eftersom jag även är en gottegris så var jag tvungen att testa. Så här såg den ut:




Nu till problemet. Jag är en supertaster. Jag har nämnt det innan, men jag kan förklara kort. Som supertaster så har man fler smaklökar på tungan än normalt. Det innebär att saker smakar annorlunda för mig och att det som andra tycker om bara smakar konstigt, eller rent av äckligt, för mig. Sura, beska och bittra smaker är det som är värst, att äta till exempel grapefrukt är således omöjligt. Andra saker jag inte kan äta och dricka är: kaffe, te, koriander, oliver, brysselkål, spenat, alkohol och de flesta färska örter. Listan går egentligen att göra hur lång som helst för min del. Men man ska komma ihåg att saker som normalt är svårt för många supertasters att äta eller dricka, kan fungera för andra. Jag har till exempel inga problem med kolsyra, vilket annars är vanligt.

Vad gäller Sweetiefrukten kan jag nämna att den inte alls var söt utan sur och besk som fan. För mig var den surare än en grapefrukt, Jakob höll så klart inte med.

Dagens stjärna


I dag visade sig bli en alldeles fantastisk dag för i dag var dagen då Stella kom på besök.

Dagens helg, so far


Här har det varit full rulle mest hela helgen. I fredags kväll var Arne här och jammade med Jakob. Efter det åkte vi till Heron för storhandel och middag. Jo, det kanske är lite stökigt på Heron en fredagskväll, men Thairestaurangen bjuder på en smått fantastisk kyckling med cashew så det får man helt enkelt bortse ifrån. I går var Stina, Pelle och Alexandra här och vi spelade in ett par låtar där vi tjejer sjöng. Alexandra har således fått med sig en alldeles egeninspelad skiva hem till Frankrike i dag. På kvällen kom min Anna hit och vi käkade lasagne och myste framför en film uppkrupna i soffan.
Och nu väntar vi på att Herbert, Anna och lilla fina Stella som ska komma på middag. Full rulle som sagt var.

lördag 7 november 2009

Dagens jam

Det allra minsta av Jakobs alla projekt är en liten duo som han har tillsammans med Arne Winald. De spelar melodisk jazz med inslag av rytmer från New Orleans och Karibien, och finns här om man vill boka. I dag jammade de dock här hemma i vardagsrummet. Då lät det så här:

fredag 6 november 2009

Dagens klipp



Här kommer ett litet klipp från Elins konsert på Debaser i onsdags.

Dagens grattis!


I dag gratulerar vi Delicato som vann pris för långsiktig varumärkesvård i gårdagens reklamgala. Tävlingen heter 100-wattaren och uppmärksammar kampanjer som faktiskt fungerar, alltså inte bara är snygga. Självironi fungerar och att driva med den stundom perversa hälsohysterin är givetvis lyckat.

torsdag 5 november 2009

Dagens minne

Det kanske är svårt att se vad det här föreställer, men jag kan avslöja att det är en gammal dator, en PC för att vara exakt. Jag köpte den för 12-13 år sedan, det var min första. Nu är det så klart Mac som gäller och den här gamla skorven tjänade ut för säkert 9 år sedan. I dag kom jag mig för att kasta den. Hur jag skulle öppna skrället för att få ut hårddisken (den vill jag inte att någon annan ska få händerna på) kunde jag inte lista ut så det blev hammare och skruvmejsel istället.

Jag har många minnen som kan kopplas till den där datorn. Jag lärde känna Sefors genom den. Av alla minnen är det favoriten. Vi började läsa varandras texter på någon löjlig sajt, sen gick vi över till mail och senare, efter vad som måste ha varit drygt ett år så träffades vi för första gången. Han blev snabbt en kär vän och är fortfarande. Jag tror att våra mailkonversationer skulle kunna sättas ihop till en bok och underhålla er alla. Jag kastar datorn men behåller Sefors.

Här är han.

Dagens konsert

I kväll var det dags för Elin Ruth Sigvardsson på Debaser. Jag är alldeles varm i hela kroppen och främst i hjärttrakten för det var så bra, så fint, så vackert. Elin är så full av talang, rösten blir bättre för varje platta och när hon släpper loss på något av alla instrument hon bemästrar bevisar hon att hon är den bästa kvinnliga svenska artisten just nu.


De flesta låtarna var från senaste plattan. Bara två eller tre gamla låtar. Det passade mig perfekt för den sista plattan är fulländad.


Hon skiftade mellan gitarrer, dragspel, munspel, klockspel, tamburin och piano.


Klockspelet.


Lars Eriksson gästade på låten Love, som jag tror är första singeln från plattan. Lars verkade lite nervös, men man vet att där bakom skymtar en röst som vi kommer att höra igen och igen och igen.


Jag fick det här fina Elinörhänget av Jakob. Gud, jag låter lika galen i Elin som jag var i Al när vi kom hem från Al Greenkonserten och han hade gett mig den där rosen.

Vi sprang på söta Anna-Maria med sällskap på väg ut från Debaser. Hon var också nöjd med spelningen. Jag undrar om hon fått upp ögonen för Elin när jag tjatat om henne här? Anna-Maria, jag är så nyfiken, svara =)


tisdag 3 november 2009

Dagens tips

Jag kan mycket väl vara den sista som läser Flyga drake. När böcker blir så där populära och omtalade så brukar jag ha svårt att ta mig an dom, det tar liksom emot på något sätt. Det kan ha att göra med att jag är rädd för att bli besviken, men det kan också ha att göra med att jag inbillar mig att alla de som säger att en bok är fantastisk egentligen har dålig smak. Nu har jag den i alla fall på min iPod och den är riktigt bra. Krister Henriksson läser, han är också bra. Så om det finns någon där ute som inte har läst den än så rekommenderar jag er att göra det. Mig kan ni lita på.

Dagens Thommy Berggren

Att jag länge haft en crush på Thommy Berggren avslöjade jag här. I dag gjorde han min dag genom att jogga förbi mig på Hamngatan. Stiligt klädd i kostym och tillhörande rock, vacker och stressad. Han hade så bråttom att Anna, som pratade med sin bror i telefon, missade honom. Men jag såg, oj vad jag såg.

Dagens observation

Blogger beter sig lite konstigt just för tillfället, därför blev det inget inlägg i går. Nu är jag tillbaka.

Jag tog en morgonpromenad och påmindes om hur underbart vackert det är här i Bredäng. Om man går ner redan vid Sätravarvet så får man 20 minuter promenad längs med vattnet. Sen kommer man fram till Mälarhöjden där vackra hus trängs längs med stranden. De står huller om buller, som vore de utkastade av en jätte som spelat tärning. De som bor där har det nästan lika fint som vi i Bredäng.



På vägen tillbaka träffade jag en kelig katt. Den hade halsband på sig så jag blev inte olycklig och orolig, utan passade på att klappa på den eftersom J inte var med.


söndag 1 november 2009

Dagens dosa


Dagen dosa är de ljusblå Converse som överraskande dyker upp i Sofia Coppolas film Marie Antoinette, som givetvis utspelar sig på 1700-talet. De första Converse All Stars gjordes 1923. Jag gillar't!

Dagens lunch


Vi åkte till Olle och Birgitta för god lunch och trevligt sällskap. Stina, Pelle och lilla Alexandra var också där. Jakob satt vid pianot och vi andra sjöng barnsånger för det tyckte Alexandra om. Det var sånger om råttor, om lilla söta ko-o-a, om Fabbe och om en krokodil med för kort bil. Men när Alexandra själv fick välja sång ställde hon fram noterna till Beatles Let it be till Jakob. Hon var nog trött på tramsandet och ville ha riktigt musik.