Jag tänker på väder. Jag tycker att väder är extremt ointressant. Om detta tycks jag vara helt ensam. Alla pratar om hur vädret är, hur det varit och hur det ska bli framöver. Jag kan inte bry mig mindre. De flesta tycks också, kollektivt, be till solguden. Detta förstår jag inte heller. Jag har en fördel här - jag är liksom aldrig besviken på hur dagarna där ute ser ut. Jag tycker att regniga dagar är underbara. Jag tycker att blåsiga dagar är underbara. Jag tycker att snöiga dagar är underbara. Visst, lite sol ibland är skönt, men det är inte så viktigt för mig som det tycks vara för er andra. Medan jag skriver det här handlar 7 av mina facebookvänners statusuppdateringar om just vädret... eller bristen på det. Jag förstår att det kan vara extra viktigt så här i semestertider, men det är ju tråkigt om en del går omkring och är vädermissnöjda mest hela sommaren. Själv är jag nöjd med den där underbara solveckan jag fick på Kreta i Juni. Den fyllde alla mina solbehov för den här sommaren. Nu slipper jag dåligt samvete för att jag sitter inne och läser eller pysslar. Över och ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar