Nu börjar jag bli varm i kläderna på jobbet och känner att jag är relativt självgående. Fram till i går kändes det superläskigt, som om jag aldrig skulle klara det. I dag gick det över och jag har sålt en massa sängar på egen hand. Nu är jag faktiskt ledig ända till nästa helg - vilket känns lite smått overkligt. Vet ni, jag har saknat Ture mer de här dagarna än när jag var i London. Snälla Jakob tog med sig gnusse och dök upp så att jag skulle få en quick fix och klara mig arbetsdagen ut. När jag sen kom hem i kväll var Ture alldeles underbar. Skrattade och busade och myste och allt det där jag behöver för att fylla på mitt måbrakonto.
I morgon mer må bra. Då får vi äntligen träffa min vän Louise som till vardags bor i Umeå. Det blir så klart alldeles för sällan när man bor så långt i från varandra. Men i morgon så...
Senare i veckan hoppas vi på en sammanstrålning med kusin Samuel och alla andra björknäsare. Och utöver det så har jag nog inte så mycket bokat på 10 dagar framåt. Har ni hört nåt så underbart? Då kanske jag rent av har tid att blogga lite normalt igen. Tjip.
Ture har lärt sig hur kameran fungerar. Mycket fint. Detta konstverk kallas Mamma-soffa-matta.
1 kommentar:
Det ser ut som den lilla gossen ska bli fotograf. Körkortet?
Skicka en kommentar