Jag lyssnar ofta på ljudböcker när jag är ute och promenerar. Jag blandar hej vilt mellan gamla John Steinbeckklassiker, den senaste Karin Wahlberg och gamla Sjöwall Wahlööberättelser. Och jag njuter varje sekund. Just då känner jag mig så ledig som bara är möjligt. Jag kan ju inte göra så mycket annat än att pendla med benen och lyssna. Torsten Wahlund är en av de flitigaste rösterna. Han gör det bra. Eller bättre är så, han gör hela lyssnandet till en upplevelse som inte ens film kan åstadkomma. Eftersom jag har lyssnat på så många vågar jag mig på att säga att han även har utvecklats, rent berättarmässigt, med årens lopp. Just nu lyssnar jag på en Beckhistoria som han spelade in 91. Den är inte dålig, men den är mycket sämre än de han gör nu. Nu är varje stund med Torsten en fröjd. Ibland glömmer jag till och med att det inte är han som har skrivit berättelsen.
En sak som är lustigt är att ljudböcker inte presenteras på samma sätt som filmer gör. Film presenteras och recenseras ofta med utgångspunkt från skådespelarna. Vem som läst in en ljudbok nämns bara i förbifarten. Dumt.
Och just det. Katarina Ewerlöf är också en fantastisk röst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar