Klockan är snart 2, sovet vägrar infinna sig och Duffy sjunger att hon behöver en man som kan hålla hennes hand. Förr i tiden, för länge sen, fanns det alltid nån vaken och online som man kunde prata med om man inte kunde sova. Då var det ingen av oss som tänkte på att få åtta timmars sömn. Då var det viktigare att ha kul, vårda kontakter och skvallra bort ett par nattimmar. Och medan Cash och Dylan sjunger om mig i låten The girl from the north country kommer jag att tänka på det överläkare Landén som jag intervjuade i dag sa. "Sömn och regelbundna vanor är ett måste för att må bra". Man ska leva så som ens mamma önskar sa han. "Inga droger och ingen alkohol, inga cigaretter och inget kaffe." Jag vet att min mamma är nöjd med mitt sätt att leva.
Fast sova är jag inget vidare bra på.
UPPDATERING kl. 02.20
Alltså, ibland sover jag riktigt bra faktiskt. Här är en bild från New Orleans där jag faktiskt somnade på en hård bänk. Och detta trots att ångbåten som låg 50 meter ifrån visslade hysteriska truddilutter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar