Dagens uppdatering

Det här är sista gången jag nämner Al Green i min blogg tror jag. Jag är rädd att ni kommer att tröttna på mig annars. Men spelningen i går var fantastisk. Den bästa jag nånsin upplevt. Musikaliskt var det precis så bra som man kunde förvänta sig, kanske bättre ändå. De nya låtarna från senaste plattan varvades med äldre, mixen var perfekt. Och så Al Green, som utstrålade så mycket energi, så mycket glädje och kärlek, att varenda kvinna i publiken i dag saknar honom och känner sig lite smått förälskade.

Vad mer...
Fars dag. Jag har ringt min pappa, som sig bör. Det om detta.

Min gudson Kev har varit och hälsat på i dag. Det var mycket trevligt. Han är skön, cool liksom.

I fredags blev det bio. Jag valde film, Burn after reading, och njöt som vanligt av bröderna Coens genialitet. Visst, det var inte en av deras bästa, men jag fick mig ett par ordentliga skratt, vilket är precis vad jag behöver just nu. Sefors var inte lika nöjd. Han får välja film nästa gång.

Jag förundras över att folk verkligen tittar på förnedringsteve i stil med Sanningens ögonblick. Och detta samtidigt som Mad men sänds i en annan kanal. Konstigt.

Och varför återkommer jag så ofta till Linda Rosing?