Dagens lilla julafton

Ture har det lite kämpigt nu. Kanske 18-månadersfasoner? Arg när allt inte går hans väg, arg och ledsen.  Det känns som något slags utvecklingssprång, som förstärks av att han just nu har en pojkbandsfrisyr. Söt är han så klart i alla fall, söt som socker. Han vill inte ha välling heller, är han en stor pojke då?

Mest är han i alla fall glad och när vi tittar på "I drömmarnas trädgård" tillsammans i sängen sitter han på mitt bröst och åker upp och ner när jag andas.

Han behöver mutas lite och jag kelar med honom så mycket jag kan. I kväll när pappa Jakob repade busade vi till det och öppnade en av de där klapparna som inte blev öppnade i julas.