Om gårdagen var trist och tung så var dagens dag dess motsats. Ryggen är sig lik men jag trotsade det onda och lunchade med Jakob och italienarna i Sickla. Sen gick Samuel och jag på bio och såg Alvin och gänget 3. Det var en av hans julklappar från oss, bio med så mycket popcorn och godis som han kunde tänkas vilja ha. Det var min första Alvin-upplevelse och jag var glad och nöjd när vi mätta lämnade bion. När vi kom tillbaka till mina fina svärföräldrar var alla samlade. Det är inte så ofta alla är i Sverige samtidigt så vi måste passa på. Jag ljuger om jag säger att det som hände sen var en ren överraskning, men överraskad blev jag likväl. Jakob hade, med hjälp av de andra så klart, fixat med två tårtor och annat gott, jag fick vackra blommor och presenter och Birgitta höll tal och jag blev rörd och tårögd. Jag är så tacksam för allt som de gör för mig. Tack tack alla underbara människor.
Samuel efter bion.
Blommor och presenter.
Fantastiskt god cheesecake.
(40 år kanske du tänker. Jorå, fast inte förrän nästa vecka)
1 kommentar:
Nu gråter din mamma!
Skicka en kommentar