Vi var på öppna förskolan på förmiddagen, han är ju frisk nu. Ture älskar det där stället och vill inte gå hem när klockan är tolv. Då är han så trött att han knappt orkar äta men det måste han ju så klart göra innan det är dags för lunchvila. Sen husbehovssovs det och sen äter vi igen och sen busar vi ända till det är dags att äta och sen myser vi och sen äter vi välling och sen sover en av oss igen. Ganska snabbt är sedan klockan åtta på morgonen och dagen börjar om. Han är lite som en klocka den här pojken. Vi har börjat prata om dagis, trots att det är lite jobbigt för mig och trots att det kanske är lite tidigare än jag skulle önska. Ture är nog mer redo än jag, han kommer fixa det bra. Min rygg behöver en chans att komma igen och bli bättre och som det ser ut nu, med allt detta underbara turebus, så får den aldrig en ärlig chans. Så som sagt, dagis finns på kartan. (Jag vet att det heter förskolan, har inte vant mig än bara).
Ture passar på att krypa upp hos Marie-Louise innan de andra barnen kommer.
Söta Nas fyller ett år i morgon.
Varbordulillaråttan-hatten.
2 kommentarer:
Det kommer sàkert att gà jàttebra att bòrja pà dagis. Samuel bòrjade nàr han var precis ett àr gammal och han var dàr varje dag fràn màndag till fredag, fràn 7.30 till 17.00 ca och det verkar han absolut inte ha tagit skada av...!
Kram kram J
Håller helt med Johanna. Ture kommer att älska att vara där!
Skicka en kommentar